Gustav Nilsson my way-

För Moderaterna är jobben viktigast

2012-02-09T10:45:00.001+01:00

Sverige ska vara ett land där alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. Det är grunden för vår gemensamma välfärd. Ju fler som arbetar desto fler kan bidra till skola, vård och omsorg.
Därför har nya Moderaterna drivit en konsekvent arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Detta har vi kombinerat med att ta ansvar för de offentliga finanserna.

För att utanförskapet ska minska och jobben ska bli fler krävs en aktiv politik som tar ansvar för jobben. Därför satsar regeringen nu drygt åtta miljarder kronor på att förstärka arbetsmarknadspolitiken de kommande åren. Det innebär bland annat en satsning på fler handläggare hos Arbetsförmedlingen, fler praktikplatser och utökade utbildningsmöjligheter. Många av insatserna är riktadetill de personer som under enlång tid har varit utan arbete. Viökar nu deras möjligheter attkomma tillbaka.

Vidare har vi halverat restaurangmomsen. Det kommer attöka chansen för grupper som står långt från arbetsmarknaden att få ett arbete. Det kommer även att minska benägenheten till svarta jobb. Detta ärreformer för att skapa arbeteoch förstärka arbetslinjen.

En central utgångspunkt föratt pressa tillbaka arbetslösheten är insikten om att allajobb behövs, men om detta är viinte överens i svensk politiki dag. Socialdemokraterna tycker att det finns vissa jobb sominte är fina nog. I en tid när fleragrupper behöver stärkt stöd ochsänkta trösklar för att kommain på arbetsmarknaden tycks det ha blivit praxis för Socialdemokraterna att säga nej till jobb. De vill montera ned arbetslinjen.

Jag skulle vilja fråga Kerstin Haglö (S) hur det skapar fler arbeten genom att göra det mindre lönsamt att arbeta, fördubbla kostnaden för att anställa unga, säga nej till reformer för fler jobb i hotell- och restaurangbranschen samt halvera både rut- och rot-avdraget?

För nya Moderaterna är jobben viktigast. Fler jobb och fler vägar till jobb för unga behövs. Då kan vi minska utanförskapet och trygga viktiga välfärdssatsningar på skolan och sjukvården. Det är så vi tar hela Sverige framåt. Alla jobb behövs!

Gustav Nilsson Riksdagsledamot Blekinge

Funktionshindrade får statlig praktik

2012-02-06T11:27:00.002+01:00

Sedan alliansen vann valet 2006 har antalet sysselsatta personer ökat. Allt fler människor som tidigare stått utanför tar varje dag avgörande steg tillbaka mot egenförsörjning och arbetsgemenskap. Det är detta arbetslinjen ytterst handlar om.
Som politiker måste vi göra vad vi kan för att bidra till ett samhälle där människor ges en möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sin egen förmåga.

Endast cirka hälften av alla dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är i dag sysselsatta. Så kan det inte fortsätta. Vi vill skapa möjligheter för människor att hitta en arbetsgemenskap och tillvaro där deras kompetens tas tillvara.

Regeringen har genomfört en rad reformer för att underlätta för personer med nedsatt arbetsförmåga att komma i arbete. Bland annat nystartsjobb, ökade resurser för lönebidrag, förbättrade villkor för det särskilda anställningsstödet samt fördubblat stöd till arbetsplatshjälpmedel. Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över de olika arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och sjösatt en ny strategi för funktionshinderpolitiken.

Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag att informera arbetsgivare om de många stöd som finns. Arbetsgivarna har ett särskilt ansvar i detta sammanhang. Det gäller inte minst staten. De offentliga arbetsgivarna bör vara ett föredöme. Det som skiljer de statliga arbetsgivarna från övriga är dock regeringsformens krav på förtjänst och skicklighet vid anställningar i staten, men det gäller att statliga arbetsgivare ser möjligheter och inte hinder.

Staten vill nu hitta nya vägar för att skapa sysselsättningsmöjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga. I augusti presenterade Handisam rapporten Vad gör myndigheter för att anställa personer med funktionsnedsättning - kartläggning och analys? Där framgår att möjligheten att erbjuda praktik är en nyckelfaktor för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få anställning.

Regeringen har nu därför uppdragit åt Arbetsförmedlingen att utarbeta ett förslag till ett praktikantprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
En del av programmet ska vara generellt och riktas till alla arbetssökande som uppfyller de regler och villkor som Arbetsförmedlingen har. Den andra delen ska särskilt vända sig till välutbildade personer med funktionsnedsättning.

Arbetsförmedlingen ska i samarbete med samtliga myndigheter undersöka hur programmet närmare kan läggas upp samt utröna vilka myndigheter som kan ta emot praktikanter och föreslå åtgärder för att säkerställa tillgången till praktikplatser.
Fortgående samtal förs med arbetsmarknadens parter och med handikapporganisationerna om vad vi kan göra ytterligare för att förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

Oavsett bakgrund ska man få stöd för att finna en plats på arbetsmarknaden. Alla har dessvärre inte möjligheten att arbeta. Men för alla dem som kan arbeta får vi aldrig sluta kämpa.

Hillevi Engström
Arbetsmarknadsminister (M)

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet

2012-02-03T14:33:00.002+01:00

Det behövs en mångfald av lärosäten och utbildningar i hela landet med hög kvalitet. Det finns ingen naturlag som säger att de bästa idéerna kläcks vid de stora universiteten.
För att över tiden vara attraktiv på fram- tidens arbetsmarknad krävs ett livslångt lärande. Samtidigt krävs en bredare rekrytering till högre utbildning för att Sverige även fortsättningsvis ska kunna ligga i framkant avseende utveckling och välfärd.

Det livslånga lärandet underlättas med närhet till utbildning och möjligheter till fortlöpande kompetensutveckling. Samtidigt har de mindre lärosätena varit bättre på att rekrytera studenter från icke akademiska familjer.

Lärosätena är viktiga tillväxtmotorer i regionerna. Samverkan mellan lärosätena och det lokala näringslivet är betydelsefullt och behöver generellt stärkas. Blekinge Tekniska Högskola uppfyller väl de krav som kan ställas på ett bra lärosäte och har nödvändig spetskompetens med forskning och utbildning av hög kvalitet.

Som exempel kan nämnas att BTH; nr 1 är bland de sex bästa lärosätena i världen inom programvaruteknik och hållbar utveckling 2 har de mest nöjda doktoranderna 3 har doktorander som anses vara de som bäst medverkar till att forskningen leder till en kommersialisering av utvecklade tjänster har ett nära samarbete med lokalt nä-ringsliv och nr 5 har utbildningar som starkt efterfrågas på arbetsmarknaden, exempelvis IT ingen-jörer

För Blekinge är det viktigt att Blekinge Tekniska Högskola ges förutsättningar att vara kvar och kunna utveckla sin verksamhet ytterligare.

BTH kan i än större grad bli det nav som driver regionens utveckling. Med sin internationella inriktning med studenter från hela världen skapas värdefulla kontaktnät för framtiden.

Behovet av en lokal högkola understryks i den OECD- rapport som nyligen presenterades och där det konstaterades att länet behöver höja utbildningsnivån på befolkningen för att uppnå en starkare utveckling.

Vid fördelning av statliga anslag behövs det nya kvalitetsparametrar som även väger in samverkan, innovationsarbete och nyttogörande.

De nuvarande kvalitetskriterierna (citering och externa medel) är för snäva.

En ändring skulle ge en bättre och rättvisare fördelning av medel som då även kan komma nya universitet och högskolor med forskningsspets och innovationsförmåga till del.

Blekinge Tekniska Högskola har alla förutsättningar att stå sig väl i sådan konkurens. Vi behöver en framgångsrik högskola som grundpelare i arbetet med att utveckla vår region.

Magnus Larsson (C) distriktsordförande, blekinge

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot, blekinge

Inga Lill Siggelsten Blum (KD) distriktsordförande, blekinge

Gör om elområdesindelningen

2012-01-10T10:52:00.002+01:00

Det största problemet är att reformen riskerar att slita sönder Sverige genom att den skapar konstlade motsättningar mellan nord och syd. I Sverige har vi länge ansett att förut sättningarna beträffande viktig infrastruktur bör vara så likvärdiga som möjligt i hela landet. I och med elområdesreformen gäller inte denna princip
...längre. Elområdesindelningen är en märklig reform genomförd av Svenska Kraftnät. De flesta är överens om att vi är på väg mot först en nordisk och därefter en europeisk elmarknad.

Med den nya indelningen tas i stället ett stort steg i andra riktningen genom en kvasiregional indelning som saknar all förankring hos medborgarna.

Märkligt är också att Svensk Energi - energibolagens branschorganisation - nu uttrycker sig så odelat positivt om denna reform. Vårt intryck, efter samtal med åtskilliga energibolag, är att branschen inte alls är särskilt positiv. Tvärtom uppfattas reformen som omöjlig att för-klara och bidragande till att ytterligare sänka förtroendet för hela branschen. Budskapet att "elmarknaden nu fungerar bättre" går inte hem eftersom reformen uppfattas som djupt orättvis och konkurrensen på andra områden snedvrids när elpriserna blir olika.

Det största problemet är att reformen riskerar att slita sönder Sverige genom att den skapar konstlade motsättningar mellan nord och syd. I Sverige har vi länge ansett att förutsättningarna beträffande viktig infrastruktur bör vara så likvärdiga som möjligt i hela landet. I och med elområdesreformen gäller inte denna princip längre.

Störst är problemet för den elintensiva industrin. Den handlar upp el till fast pris på lång sikt och gynnas således inte av årets varma väder. Nu tvingas den, till följd av reformen, att betala merkostnader på över 20 procent för sin viktigaste basvara. Så stora merkostnader i verksamheter där marginalerna ofta är små gör att företag vi talat med nu överväger nedläggning eller flytt utomlands.

Grundproblemet är nedläggningen av Barsebäck och att inte kraftöverföringen byggdes ut i samband med den. På lång sikt löses detta genom att såväl elproduktion som ledningskapacitet byggs ut, men det tar tyvärr tid.

Frågan är vad som kan göras på kort sikt. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att granska effekterna av reformen och att föreslå åtgärder som kan dämpa effekterna. Delrapport kommer i april och slutrapport i ju-ni. Vi ser fram emot att ta del av myndighetens förslag till åtgärder.

Redan nu menar vi dock att det finns en möjlig lösning - nämligen den som branschen tidigare själv har förordat. I en rapport om elområden från 2007 - gjord av Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv - sägs nämligen i klar-språk "att en prisområdesindelning i snitt 4 inte bör komma i fråga". I stället förordas en gräns enbart längs snitt 2. En sådan indelning - i två områden i stället för fyra - skulle jämna ut prisskillnaderna avsevärt och dämpa problemen i Blekinge och resten av södra Sverige.

Enligt vår uppfattning borde Energimarknadsinspektionens förslag därmed redan vara klart: Kräv att Svenska Kraftnät omedelbart gör om elområdesindelningen så att Sverige får två områden i stället för fyra

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)Riksdagsledamot Skåne
Gustav Nilsson (M)Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Engblom (M)Riksdagsledamot Blekinge

Alla jobb behövs

2012-01-10T10:51:00.000+01:00

Europa genomgår nu en mycket allvarlig skuldkris. Många länder har tuffa beslut att fatta. Det handlar om sänkning av pensioner, uppsägningar i skola, vård och omsorg samt sänkta löner.
En oansvarig politik har lovat för mycket och nu har det blivit dags att betala notan.

I Sverige har vi en alliansregering som tar ansvar. För jobben, för arbetslinjen och för ekonomin. Vi har inte lovat allt till alla och spenderat medel som vi egentligen inte har. Därför ser vi nu att Sverige har unikt starka statsfinanser. Vi är det enda landet i EU som förväntas ha ett överskott i de offentliga finanserna de kommande två åren. Detta är viktigt för att vi ska klara välfärden.

Alliansen har bedrivit en konsekvent arbetslinje sedan vi första gången fick väljarnas förtroende 2006. Och detta har givit resultat. Det är 171 600 fler som jobbar i dag. Samtidigt är det 143 000 färre som är förtidspensionerade och antalet sjukskrivna har kraftigt minskat. Men orosmolnen fortsätter att hopa sig. Ett litet exportberoende land som Sverige påverkas i stor utsträckning av sin omvärld. Därför ser vi nu en svagare utveckling på arbetsmarknaden med oro för ökad arbetslöshet och sänkt sysselsättning. Detta måste bemötas med en aktiv politik som fortsätter att ta ansvar för jobben.

Vi går därför fram med ett arbetsmarknadspaket om hela 8,1 miljarder kronor för de kommande tre åren. Detta innehåller bland annat en satsning på fler handläggare hos Arbetsförmedlingen, fler praktikplatser och utökade utbildningsmöjlig-heter. Det kommer att vara viktigt för att omställningen ska fungera på arbetsmarknaden. Vi åtgärdar även de brister som förekommit i jobb- och utvecklingsgarantin och särskilt i fas 3.

Vidare är det viktigt att vi underlättar för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Alliansen vill därför införa lärlingsprovanställning för unga under 23 år och sänka hotell- och restaurangmomsen. Detta är reformer som sänker trösklarna till ett jobb. Detta gynnar framförallt unga och utrikes födda att få in en fot på arbetsmarknaden.

Mot detta står en opposition som vill montera ned arbetslinjen. De vill göra det mindre lön-samt att arbeta, fördubbla kostnaden för att anställa unga, de säger nej till reformer för fler jobb i hotell- och restaurangbranschen samt halvera både rut- och rot-avdraget. Det är ett effektivt sätt att sänka sysselsättningen och öka utanförskapet.

För att Sverige även i fortsättningen ska stå starkt måste vi fortsätta med en jobbskapande politik. Oppositionens strävan efter att montera ned arbetslinjen kommer vi inte att acceptera. Alla jobb behövs.

Tomas Tobé (M)

Riksdagsledamot och ordf i arbetsmarknadsutskottet

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot och ledamot i arbetsmarknadsutskottet

Ta reda på var ni står själva i stället!

2012-01-10T10:50:00.000+01:00

I repliken "Det viktigaste är kvaliteten på skolan" (BLT den 14 december) menar Blekinges socialdemokratiska riksdagsledamöter att vi inte svarar på
...deras fråga om lagen om valfrihet, LOV, och ställer även frågan om vi vill privatisera till vilket pris som helst.

Vi beklagar det faktum att riksdagsledamöterna inte tar sig tid att läsa det vi skriver. Vi var mycket tydliga i vårt tidigare inlägg där vi slog fast att: "Det är i allra högsta grad rimligt att kommunens medborgare ges en möjlighet att ta del av denna mångfald av utövare och själva får välja vård utifrån eget behov".

Bostadsort ska inte vara avgörande när det gäller möjligheten att få välja välfärdstjänster.

Varför ska äldre i en kommun fråntas chansen att välja omsorg och äldreboende, medan grannen i en annan kommun får just denna möjlighet? Den typen av orättvis politik är inget vi kan ställa oss bakom.

I stället för att vara så negativ till att människor själva ges möjlighet att ta kanske ett av de mest livsavgörande besluten, borde Socialdemokraterna lägga mer kraft på att reda ut vad det faktiskt är för alternativ partiet står för.

Vi vet nu således att Blekinges S-ledamöter gärna hellre ser att politiker styr och ställer i människors liv och inte vill ge till exempel äldre rätten att själva bestämma omsorg. Men sedan är det tomt på besked. Det är de spridda skurarnas politik.

Thomas Östros talar om socialdemokratisk politik som en popcornmaskin, där förslag nästan dagligen poppar upp och försvinner i ett moln av otydlighet.

Vi är beredda att hålla med. Socialdemokraterna har ingen egen politik och försöker därför, närmast desperat, att lägga ut dimridåer genom att hävda att vi inte ger tydliga besked. Det är lågt.

Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamöter Blekinge

Oppositionen sprider osanningar om yrkesutbildningarna

2012-01-10T10:43:00.000+01:00

Under den senaste tiden har det visat sig att det fortfarande finns en utbredd vanföreställning om att man på yrkesförberedande program i gymnasiet inte får högskolebehörighet. Man kan samtidigt konstatera att oppositionen, med Socialdemokraterna i spetsen, aktivt har bidragit till att sprida osanningar om de nya yrkesutbildningarna. Faktum är att alla elever kan få högskolebehörighet under sin gymnasietid om de så önskar.

Den nya gymnasieskolan sjösattes inför höstterminen 2011 och innehåller tolv nya yrkesprogram. Programmen är skräddarsydda för elever med speciella yrkesintressen och fokuserar av den anledningen mer på yrkesämnena än de teoretiska ämnena. Samtliga yrkesprogram ger samtidigt eleverna högskolebehörighet om eleverna själva önskar.

På sju av tolv yrkesutbildningar har eleverna möjlighet att få högskolebehörighet inom programmets ramar. På fem av utbildningarna krävs att eleverna utökar sitt program, som totalt består av 2500 poäng, med 100 poäng. Det motsvarar i de flesta fall en extra kurs.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – vilka är de partier som arbetat mest aktivt för att sätta den felaktiga bilden av yrkesutbildningarna – har varit retoriskt skickliga, men bör skämmas över att de lurat så många svenska ungdomar i deras gymnasieval.

Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot från Skåne
Ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet

Vad vill egentligen Socialdemokraterna?

2011-12-02T10:10:00.000+01:00

De socialdemokratiska ledamöterna i Blekinge ställer i ett inlägg (23/11) frågan till oss om vad vi anser om att privata aktörer inom äldreomsorgen undviker att betala skatt genom skatteplanering. Vårt svar är tydligt. Att företag som bedriver verksamhet i Sverige använder kryphål i lagen med syfte att undvika skatt är oacceptabelt. Det är mot bakgrund av detta som regeringen agerat snabbt och lämnat ett uppdrag till Skatteverket att särskilt granska företag inom sektorerna vård, skola och omsorg. Ambitionen är att förslag på skärpta regler lämnas redan under nästa år. Här är det viktigt att understryka kommunernas ansvar att följa upp och se till att reglerna följs. Detta gäller även Socialdemokratiskt styrda kommuner.

Sedan kan vi bara konstatera att s-ledamöternas hållning är fortsatt negativ gentemot alla de duktiga företagare och deras medarbetare som dagligen utför ett mycket bra arbete. Utan urskiljning får de sig en känga när s-ledamöterna kritiserar allt som har med ordet privat att göra. Utgångspunkten tycks vara att alla som jobbar inom privata företag har orimliga arbetsförhållanden, medan alla som jobbar inom de offentliga verksamheterna lever i en drömtillvaro. Alla som driver privata företag är hänsynslösa skatteplanerare, medan alla offentliga förvaltningsformer är själva sinnesbilden för den perfekta lösningen.

Det här vittnar om en uppfattning långt ifrån verkligheten. Att s-ledamöterna inte har varit ute i verksamheterna och bildat sig en egen uppfattning. Eller ännu värre, varit ute i verksamheterna, men inte velat se. Verkligheten är nämligen inte svart eller vit. Det finns mängder av duktiga företagare i Blekinge som inte är förtjänta av att hamna i samma fack som de oseriösa aktörer som uppenbarligen finns.

Tyvärr tar inte Socialdemokraterna i Blekinge hänsyn till detta i ivern att kritisera alla alternativ till ett monopolsystem. Men den här dogmatiska linjen tycks det råda olika meningar om. Lyssnar man till partiledare Håkan Juholt är ibland det ok med vinst, ibland inte. Svaren varierar beroende på vilken dag frågan ställs. Detta inger ingen som helst trovärdighet! Vem ska vi lita på när Socialdemokraterna för fram sina olika budskap? Vad vill egentligen Socialdemokraterna?

Moderaterna har under hösten haft över 250 samtal med personer i Blekinge som dagligen ser verksamheten inifrån, offentliga som privata. Den bild som s-ledamöterna ger känner vi inte igen. De allra flesta erbjuder en vård av god kvalitet och brinner för sina vårdtagare och sin verksamhet. Och det är väl ändå i allra högsta grad rimligt att kommunens medborgare har en möjlighet att ta del av en mångfald av utövare och själva får välja vård utifrån egna behov. Nej, det känns som att Socialdemokraterna levererar en skrivbordsprodukt. Välkommen ut i verkligheten istället.

Vår utgångspunkt är däremot tydlig. Kvaliteten ska sättas i främsta rummet oavsett vem som utför vården. Lyckas någon utföra vård med hög kvalitet och dessutom skapa mervärde så inte oss emot. De som å andra sidan inte följer uppställda kvalitetskriterier har ingen plats inom äldreomsorgen eller andra områden inom välfärdsområdet. I grund och botten handlar det om att våra äldre får en omsorg av kvalitet som utformas efter varje människas enskilda behov. Det perspektivet försvinner lätt i bruset av Socialdemokraternas jakt på privata företagare.

Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge

Argumenten för en filial håller inte

2011-11-28T11:53:00.001+01:00

Förslaget att göra Försäkringskassans Karlshamnskontor till en filial under Kalmarkontoret är mycket oroväckande. Det skulle om det blir verklighet innebära ett hårt slag mot, inte bara Karlshamn, utan hela Blekinge. Argumenten som anförs för denna förändring får anses vara av grund natur. Vi saknar en djupare dimension och kommer med bestämdhet att verka för att en ordentlig konsekvensanalys kommer till stånd innan beslut tas. Vi är övertygade om att en sådan kommer att tala till Karlshamns fördel

Blekinge är ett litet län. Vi har inte råd att tappa viktiga jobb utan någon som helst rimlig anledning. Varje jobb är viktigt. Varje jobb betyder något. När det gäller Försäkringskassans planer på att göra det större Karlshamnskontoret till en filial under det mindre Kalmarkontoret är det signaler som får betecknas som mycket bekymmersamma. Extra allvarligt blir det när man beaktar det faktum att cirka 80 procent av de anställda i Karlshamn är kvinnor med en genomsnittsålder på 40,6 år. Det är i denna grupp många unga som kanske har fått sitt första jobb, just på Försäkringskassan. Familjer som har tagit chansen att skaffa hus, har banklån och andra åtaganden, med jobbet som garant. Det förslag som nu ligger på bordet ger självklart upphov till oro och stress. Att genomlida sömnlösa nätter på grund av ett förslag som i grund och botten går emot allt logiskt tänkande måste kännas frustrerande.

Och var finns logiken? De motiveringar som Försäkringskassans ledning gett i det här fallet är minst sagt diffusa. Det talas om närheten till universitet. Men med tanke på att den utbildning som erbjuds i Kalmar knappast kan anses vara relevant i detta sammanhang är argumentet inte hållbart. Det är snarare i Blekinge, Kristianstad och Lund de högskolor finns som har just de utbildningar som kan vara aktuella. Det finns ett mycket stort antal personer med den kompetens som erfordras i Karlshamns upptagningsområde, varför det inte finns några egentliga rekryteringsproblem. Argumentet håller sålunda inte.

När det gäller storleken på respektive stad är även detta ett grunt argument. Det relevanta i sammanhanget måste vara hur stort upptagningsområdet är. Även här talar mycket för Karlshamn. Det är en befolkningstät region. Omkring 225 000 människor i ett område runt Karlshamn kan nå staden på under en timmes restid. Vi har bra tågförbindelser och en E22 som visserligen behöver investeringar, men som ändå gör resande till och från Karlshamn enkelt.

Har detta vägts in i bedömningen? Eller har Försäkringskassans ledning helt enkelt jämfört storleken på städer rakt av och utifrån detta dragit slutsatser? Frågorna är många. Informationen är bristfällig. När det gäller ett beslut som kommer att påverka så många människor är det ett absolut grundkrav att en noggrann helhetsbedömning görs. I det här fallet verkar det som om förslaget lanserats redan i halvtid. Det är inte acceptabelt. Vårt råd blir därför: Tänk om. Tänk rätt.

Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge

Äldre vill bo hemma så länge som möjligt

2011-11-28T11:31:00.001+01:00

Under hösten har vi moderater intervjuat både boende och personal på flera av länets äldreboenden.

Här kommer några kommentarer och intervjuer som vi moderater framfört till media och berörda.

Vi ville veta hur vi kan göra äldrevården i länet till den allra bästa och då också i världsklass. Genom att prata med de äldre försöker vi bilda oss en uppfattning om vad som är bra, vad som är mindre bra och hur verksamheten kan förbättras.

Vi har genomfört 200 intervjuer, svaren som vi fått in och sammanställt kommer från både boendena själva, men även personal har fått ge sin syn på den verksamhet som de arbetar inom.

För några veckor sedan presenterades svaren för länets moderatpolitiker, under ledning av min riksdagskollega och förbundsordförande Annicka Engblom.

Ex på frågor - är du orolig över att bli äldre? och hur vill du ha ditt liv ordnat?
Den övervägande delen svarar att de inte är oroliga. Men den oro som finns handlar oftast om ekonomin, att de inte ska få tillräcklig hjälp med hygienen och om att få sämre vård om de blir sjuka.

Intervjuerna visar också att de flesta vill bo hemma så länge som möjligt och att de inte vill ligga anhöriga till last. Vi moderat menar att äldrevården måste anpassas till dagens behov och därför krävs lyhördhet. En av äldredebattens viktigaste fråga, enligt min mening, som också märktes vid samtalen med de äldre var att de vill ha möjlighet att bo tillsammans med sin partner. Här hoppas jag verkligen att

S- politiken slår hårt mot kommuner och landsting

2011-11-28T11:27:00.000+01:00

S-politiken slår hårt mot kommuner och landsting

Sverige är en liten och öppen ekonomi som i allra högsta grad påverkas av vad som händer i vår omvärld. Ekonomisk nedgång i andra länder påverkar hur det går för våra svenska kommuner och för den svenska välfärden.

Därför är det viktigt för den välfärd som produceras av kommuner och landsting att det förs en ekonomisk politik som sätter ansvar och arbetslinje i första rummet.
Grunden för att värna välfärden är fortsatt stabila statsfinanser och en arbetslinje där det lönar sig att arbeta och att starta och driva företag. Det är en politik som Alliansen konsekvent genomfört sedan maktskiftet 2006.

Hösten 2008 drog den internationella finanskrisen fram över världen. Detta innebar stora påfrest¬ningar också för Sverige och den svenska ekonomin. För att värna välfärden förde regeringen en expansiv politik, utan att för den skull äventyra de offentliga finanserna.

Bland annat beslutade Alliansregeringen om ett tillfälligt bidrag på 17 miljarder kronor till kommun¬sektorn för år 2010. För 2011 tillförde Alliansregeringen 8 miljarder kronor, varav 5 miljarder kronor utgjorde en permanent ökning av det generella statsbidraget till kommunsektorn. Alliansregeringens politik har sammantaget medfört 38 miljarder i tillskott till kommunsektorn i nivåhöjning 2010 jämfört med 2006. Genom tillskotten har kommuner och landsting givits bättre förutsättningar att värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, skola och utbildning och hålla uppe den kommunfinansierade sysselsättningen.

Socialdemokraterna presenterade tidigare i höstas sin budgetmotion. Det är den nya partiledning¬ens första försök till budget. Budgeten visar dock ett antal brister då den försvagar arbetslinjen och är underfinansierad, vilket riskerar att leda till såväl färre jobb i kommunsektorn som högre kommunalskatter. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade. Totalt föreslår Socialdemokraterna åtgärder som minskar kommunernas resurser med mellan 4,5 och 5,5 miljarder kronor.

Den lagstadgade rätten till heltid som Socialdemokraterna för fram riskerar att försvaga kommunsektorns ekonomi.

Kommuner och landsting får också betala dyrt för den fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga som socialdemokraterna föreslår.

S-budgeten skulle innebära ökade lönekostnader för Landstinget Blekinge och länets kommuner om nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år slopas. Landstinget 8 mkr, Karlskrona, 22 mkr, Ronneby 8 mkr, Karlshamn 8 mkr Sölvesborg 4 mkr, Olofström 3 mkr. Sammantaget handlar det om 53 miljoner kronor i ökade kostnader.

Socialdemokraternas politik skulle om den blev verklighet slå hårt mot landstinget och kommunerna i Blekinge och dramatiskt försämra förutsättningarna att leverera välfärdstjänster till länets innevånare.

Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)
Annicka Engblom Riksdagsledamot (M)
Alexander Wendt Landstingsråd (M)
Camilla Brunsberg Kommunalråd Karlskrona (M)
Roger Fredriksson Kommunalråd Ronneby (M)
Jeppe Johnsson Gruppledare Sölvesborg (M)
Marco Paulsson Gruppledare Karlshamn (M)
Robert Gajos Gruppledare Olofström (M)

Svenskt kött på grillen även nästa sommar

2011-11-08T15:32:00.002+01:00

Sommar är högsäsong för att grilla, och en klar majoritet av svenska konsumenter föredrar att äta svenskt kött och är beredda att betala mer för det. Dessutom efterfrågar allt fler närproducerade livsmedel och ställer kvalitetskrav.
Alliansregeringen har gjort flera satsningar för att förbättra villkoren för småskaliga livsmedelsproducenter och för att premiera kvalitet genom minskat regelkrångel, Matlandet Sverige och sänkta kostnader för företagande.

Denna inriktning måste fortsätta, inte minst för att vi även fortsättningsvis ska kunna grilla svenskt griskött. Den svenska grisnäringens lönsamhet hotas av import av billigt kött från våra grannländer, där miljö-, kvalitets- och djurskyddskraven är lägre. Många svenska grisbönder har redan lagt ner sin verksamhet och vittnar om denna orimliga situation. Trots att svenska konsumenter ofta väljer svenskt livsmedel är detta inte lika självklart i industrin och i offentlig upphandling där fokus ofta ligger på pris och kvantitet snarare än kvalitet - det är svårt att påverka ursprung eller kvalitetskrav på en färdigrätt eller i skolköket.

Kunskapen kring upphandling av livsmedel i Sveriges kommuner bör förbättras och inriktas på kvalitetskrav och att dela upp upphandlingarna i mindre delar så att mindre producenter kan delta då kan mer svenskt ha griskött serveras på våra skolor och äldreboenden. Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att den svenska grisnäringen ska överleva och utvecklas. Därför ses nu möjligheten över att införa en djurvälfärdsersättning inom landsbygdsprogrammet som delvis kan ersätta bonden för sina högre produktionskostnader, Finland har redan infört detta.

Att däremot, som den rödgröna oppositionen, vilja återinföra handelsgödselskatt och nya kilometerskatter skulle definitivt ta död på våra landsbygdsnäringar och den svenska livsmedelsproduktionen. Att tvinga fram en minskad köttkonsumtion och införa köttfria dagar, som Miljöpartiet förespråkar, är helt fel väg att gå människor ska självklart själva få avgöra vad man vill äta och när. Svenskt lantbruk behöver rättvisa konkurrensvillkor i förhållande till sina europeiska konkurrenter, bättre möjligheter att delta i offentlig upphandling och minskade kostnader.

Vi ska även fortsättningsvis kunna producera och grilla svenskt kött.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet
Sten Bergheden riksdagsledamot skaraborg, näringsutskottet

Kort sagt

2011-11-08T15:04:00.000+01:00

Författare: Déz Magnér

... med Gustav Nilsson, moderat riksdagsledamot som har skrivit en motion där han vill ha en lagändring som gör det möjligt för polisen att göra rutinmässiga narkotikatest vid trafikkontroller.
Varför har du skrivit motionen?

Det finns människor i trafiken som kör narkotikapåverkade, men eftersom polisen inte får göra rutinmässiga narkotikatester upptäcks det inte. Dessa människor är en fara för andras liv och kan orsaka allvarliga olyckor. Om polisen fick göra de här testerna tror jag att det skulle märkas i olycksstatistiken.

Finns det tillräckligt säkra testmetoder som polisen kan använda?

- Tidigare var narkotikatest omständligt. Men nu finns det helt nya metoder där man genom salivtester på ett smidigt sätt kan se om föraren tagit narkotika.

Har du fått några reaktioner på din motion?

- Jag har fått en del kommentarer, bland annat från IOGT-NTO, som tyckte förslaget var väldigt intressant. Jag har också fått positiva kommentarer från enskilda personer, så jag hoppas på en positiv debatt.

Kvotering skapar inte jämställdhet

2011-11-08T15:00:00.002+01:00

I Moderaterna ska vi alltid ta oss an verklighetens problem för att göra livet bättre för människor. Samtidigt ska vi stå upp för våra egna principer och för det som är rätt. Om vi börjar tillämpa kvotering till bolagsstyrelser efter parametern kön, vilken blir då nästa parameter? Kvotering baserad på etnisk bakgrund? På sexuell läggning? På ålder? Det faller på sin egen orimlighet.

Moderaterna måste tydligt ta avstånd från kvotering och i stället fokusera på lösningar som skapar verklig jämställdhet. Lika viktigt är det att skapa jämställda attityder. Fördomar och förutfattade meningar kan inte lagstiftas bort. Politikens förmåga är - på gott och ont - begränsade. Ett jämställt samhälle måste växa fram under-ifrån, såsom det har gjort och fortfarande gör i Sverige. Det tar tid och det kräver tålamod. Kortsiktighet och desperata lösningar leder inte till något gott.

Kvoteringsivern är en olycklig följd av en skev jämställdhetsdebatt som inte förmått hitta konstruktiva lösningar utan hemfallit åt plakatpolitik. Moderaterna måste därför även på detta område gå före och ta ansvar. Vid sidan av att skapa jämställda möjligheter för att göra karriär behövs också bättre möjligheter för kvinnor att starta och driva företag. Bara fyra procent av Sveriges arbetsföra kvinnor är företagare medan motsvarande andel för männen är tio procent. Det kan delvis förklaras med att kvinnor generellt sett nyttjar trygghetssystemen mer, och att en anställning samtidigt är tryggare än att driva företag.

Regeringen har redan genom-fört en rad reformer inom de sociala trygghetssystemen i syfte att skapa samma villkor för företagare som för anställda. Men mer kan göras, exempelvis kan kvinnliga företagare ges samma möjligheter till graviditetspenningen som anställda har rätt till. I stället måste vi fokusera på riktiga lösningar. Till exempel kan politiken utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till detta. För att avlasta kvinnors arbete i hemmet fyller också rut-avdraget en viktig funktion för att ge bättre möjligheter att prioritera arbetet.

Jämställdhetsdebatten blir allt för ofta till snäva kvoteringsdebatter om bolagsstyrelser. Det är beklagligt dels för att frågan om jämställdhet är mycket större och det finns många viktiga problem att belysa, dels för att kvotering i sig är fel lösning.

• För det första innebär kvotering att människor placeras i fack och det fråntar både kvinnor och män rätten att behandlas som enskilda människor. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.

• För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens.

• För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som inte löser de egentliga jämställdhetsproblemen. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de hinder för jämställdhet som människor upplever i sin vardag.

Till exempel kan politiken utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till detta.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jessica Rosencrantz (M) Riksdagsledamot Stockholm, MUF ordförande

Hur gynnas landsbygden av att alla livsmedel blir dyrare?

2011-11-08T14:58:00.002+01:00

Svar till Anders Englesson (MP), insändare i Sydöstran den 12 oktober.
Englesson påstår i en replik till oss att Miljöpartiet vill värna det svenska jordbruket. Men MP:s förslag i riksdagen innebär det rakt motsatta - återinförd handelsgödselskatt, höjd koldioxidskatt och en särskild lastbilsskatt skulle utarma landsbygden.

Trots att inget annat land i EU har handelsgödselskatt så har Miljöpartiet föreslagit att den ska återinföras.

Ökade produktionskostnader för svenska bönder leder till mindre lönsamhet, förlorade arbetstillfällen och ökad import av utländska livsmedel.

Dessutom menar MP alltså att Sverige som redan har världens högsta koldioxidskatt ska ha en ännu högre sådan trots att det allvarligt skulle hota sysselsättningen på landsbygden.

Tvärtemot bör vi gå mot lägre bensin- och dieselskatt.

Höjd koldioxidskatt på sex miljarder och en särskild lastbilsskatt på fyra miljarder kronor som MP föreslagit skulle göra transporterna från bonden till livsmedelsaffärer både på landsbygden och i städerna betydligt kostsammare.

Det gör i sin tur att inte bara de köttprodukter som Miljöpartiet inte gillar utan också att både grönsaker och ekologiska mejeriprodukter blir dyrare.

Hur det svenska jordbruket och jobb på landsbygden skulle gynnas av att alla livsmedel blir dyrare är en gåta.

Alliansen satsar en halv miljard på utbyggnad av bredband på landsbygden de närmsta tre åren och 80 miljoner för nya arbetstillfällen i anknytning till skogen.

För det svenska lantbrukets konkurrenskraft gör vi en permanent satsning på 90 miljoner kronor per år för att sänka kontrollavgiften vid slakt och lägger cirka 90 miljoner kronor per år i fem år av landsbygdsprogrammet för att stötta grisproducenterna, förutsatt att EU-kommissionen erkänner ersättningsformen blir det 1150 kr fördelat per sugga och år.

Alliansen tar ansvar för landsbygden och stärker arbetslinjen så att det blir attraktivt att leva, bo och driva företag på landsbygden.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge,
Sten Bergheden (M) riksdagsledamot Skaraborg

© Sydöstran

Så skapar vi jämställdhet- utan kvotering

2011-11-08T14:51:00.002+01:00

Moderat politik ska alltid utgå från människan, också när det kommer till jämställdhetsfrågan. Problemet med jämställdhet är inte statistiskt, utan finns i människors vardag. Tyvärr handlar diskussionen ofta om för eller emot kvotering av bolagsstyrelser, i stället för de breda jämställdhetshinder som angår många.

På företagens högsta poster, som VD och verkschef, är enbart en av tio kvinnor. Det grundläggande problemet är att många kvinnor i allmänhet och av olika anledningar har svårare att göra karriär.

Politiken kan inte lösa allt, men den kan utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till att möjliggöra för fler kvinnor att göra karriär.

Det är ett faktum att många kvinnor tar ett huvudansvar i hemmet och för att avlasta kvinnor fyller också RUT-avdraget en viktig funktion.

Vid sidan av mer jämställda karriärmöjligheter behövs också bättre möjligheter att starta och driva företag.

Bara fyra procent av Sveriges arbetsföra kvinnor är företagare medan motsvarande andel för män är tio procent. Det kan del-vis förklaras med att kvinnor generellt sett nyttjar trygghetssystemen mer, och att en anställning samtidigt är tryggare än att driva företag.

Regeringen har redan genom-fört en rad reformer inom de sociala trygghetssystemen, men mer kan göras. Exempelvis kan kvinnliga företagare ges samma möjligheter till graviditetspenning som anställda.

Detta och mycket annat är goda politiska lösningar på de jämställdhetsproblem som människor möter i sin vardag. Kvotering av bolagsstyrelser är tvärtemot en perifer symbolfråga som inte heller är en fungerande lösning.

För det första är kvotering kontraproduktivt i strävan mot ett jämställt samhälle. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.

För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens.

För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som stjäl uppmärksamhet från mer relevanta jämställdhetsproblem. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de hinder för jämställdhet som människor upplever i sin vardag.

Dessvärre handlar debatten ändå allt för ofta om kvotering. Moderaterna bör istället ta ansvar genom att fokusera på de problem som människor upplever i sin vardag och föreslå lösningar som fungerar.

Även i jämställdhetsfrågorna behöver Moderaterna som parti gå före och ta ansvar för ett mer jämställt Sverige.

Kvotering är däremot inte lösningen.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jessica Rosencrants (M) Riksdagsledamot Stockholm ordförande MUF Stockholm

Ni lovade själva en skattesänkning i valrörelsen 2010?

2011-11-08T14:46:00.001+01:00

Josefin Brink och Peter Bowin (V) skriver att Alliansens planer på att sänka restaurangmomsen är helt uppåt väggarna och ett hån mot arbetslösa ungdomar. Minnet verkar kort, Vänsterpartiet lovade precis samma sak i förra årets valrörelse.
Den tredje punkten i de rödgröna partiernas regeringsplattform hade rubriken Konkurrenskraftig industri och sänkt restaurangmoms. Kanske bara ett tomt vallöfte utan vilja att förverkliga?

Alliansen tar ansvar för arbetslinjen. Vi vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartjobben och halvera restaurangmomsen.

Många unga har det tufft att komma in på arbetsmarknaden, många gånger eftersom de saknar arbetslivserfarenhet.

Ett stort antal av de nya jobb som skapas till följd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar, men även utlandsfödda och personer med låg utbildning.

Det är grupper som är hårt drabbade av utanförskap och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden.

Josefin Brink och Peter Bowin motsätter sig en sedan tidigare Alliansens jobbskapande reformer och arbetslinjen.

Nu motsätter sig Vänsterpartiet även det de själva lovade i valrörelsen 2010, en sänkning av restaurangmomsen. Lägre kostnader och ökad lönsamhet är nyckeln till att fler jobb kan skapas. En halvering av restaurangmomsen kommer enligt branschorganisationen Sveriges Hotell och Restauranger att ge 160 nya jobb i Blekinge län.

Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. Det är långsiktigt den bästa fördelningspolitiken. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjligheter att ta del av den tillväxt och välfärd som vi gemensamt skapar.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet

S svängningar verkar desperata

2011-11-08T14:43:00.002+01:00

Det enda Socialdemokraterna verkar ha enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Socialdemokraterna backar in i framtiden. Genom att i sin skuggbudget föreslå åtgärder som gör det mindre lönsamt att jobba och driva företag fortsätter partiet att leverera besked som ligger i linje med den politik som väljarna sa nej tack till i valet. Frågan är vad som hände med den förnyelse som Håkan Juholt utlovat?

Socialdemokraternas budgetmotion, med sitt lappande och lagande, förstärker bilden av ett vilset parti. De hastiga svängningarna verkar närmast desperata.

Ena dagen ska a-kassenivån ligga kvar. Andra dagen ska den höjas kraftigt. Ena dagen är rut och rot en dålig idé. Andra dagen tycks den som en hyfsad reform som kan tillåtas vara kvar, men med justeringar.

Att över en natt ändra uppfattning i en rad viktiga frågor och samtidigt påstå sig ha ordning och reda i statens finanser inger inte trovärdighet.

Det vittnar heller inte om ansvar eller för den delen insikt om hur viktigt det är med stabilitet, trygghet och tydlighet i tider av oro.

Det enda Socialdemokraterna verkar ha enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Det som S benämner "vägslitageavgift" för tunga lastbilar väntas inbringa en miljard från och med oktober 2012 och sedan fyra miljarder årligen. Det blir en tung börda för småföretagare i Blekinge samtidigt som det blir dyrare för oss konsumenter.

Detsamma gäller för de företag i Blekinge som verkar inom sektorn för hushållsnära tjänster. Här vill Socialdemokraterna kraftigt begränsa möjligheterna att använda sig av rot och rut. Detta kommer att leda till urholkad kundbas och sämre möjligheter för företagen och dess anställda att bedriva sin verksamhet. Varför ändra ett vinnande koncept? Varför dra åt tumskruvarna på företag och anställda som nu äntligen fått framtidstro? Det här kommer bara att ge en sektor ett lyft: den svarta.

Vidare lanserar Socialdemokraterna sänkt arbetsgivaravgift med tre procent för på lönesummor upp till 900 000, vilket skulle kunna ses som positivt, men slår i nästa stund till med en fördubbling av arbetsgivaravgifter för unga och en skrotning av sänkt restaurangmoms. Detta sammantaget gör det betydligt svårare för ungdomar att få jobb. Trösklarna höjs och vår förmåga att bekämpa en av vår tids stora utmaningar, ungdomsarbetslösheten, försvagas kraftigt.

Vi noterar dessutom en ambition att införa en statlig riskkapitalfond, ett förslag som doftar gamla löntagarfonder lång väg.

Vi säger bestämt nej tack till den här typen av tillväxthämmande utfall och löntagarfientliga framstötar. Vad som behövs är att alliansens reformer för arbetslinjen ligger fast och utvecklas. Att riva upp kommer att ge mycket allvarliga konsekvenser. Skuggbudgeten är helt klart ett hastverk. De som följt processen har säkert noterat att karusellen inte stannade förrän fem i tolv.

Och den nya fasaden sprack över en natt.

Annicka Engblom och Gustav Nilsson

Jag tar striden för anhörigvårdarna

2011-11-08T14:40:00.001+01:00

Bara de insatser anhöriga till dementa utför sparar 40 miljarder kronor åt samhället. Varje år. Efter BLT:s artiklar tar nu moderate riksdagsmannen Gustav Nilsson strid för att anhörigvårdarna ska få betalt för sitt arbete.

Enligt den blekingske riksdagspolitikern Gustav Nilsson står de anhöriga för runt 70 procent av den totala hjälpvolymen för personer över 75 år. Inte sällan handlar det om andra åldriga person som drar ett alldeles för tungt lass. Och det är inga småpengar som de närstående sparar in.

- Bara vården av de demenssjuka skulle landa på ytterligare 40 miljarder om det offentliga tog över. Sliter ut sig Det tycker Gustav Nilsson inte längre är rimligt. Speciellt inte som många av de anhöriga lever på gränsen till utmattning.

- Om de sliter ut sig blir det en kostnad även för dem. Och hur mycket skulle inte det kosta? Det är ofta ett självklart val att ta hand om sin sjukliga make eller maka. Men faktum är att det inte finns någon sådan skyldighet. Det är kommunen som har ansvaret för att invånarna får den hjälp de behöver, säger Gustav Nilsson, som nu vill att möjligheten till en pensionsgrundade närståendepenning utreds.

Lika för alla Han vill också att en ersättning liknande den föräldrar får när de vårdar sina sjuka barn införs. - Som jag ser det är det inte minst en jämställdhetsfråga eftersom det oftast är kvinnor som utför denna ovärderliga insats. Hur en ersättning skulle finansieras har Gustav Nilsson ingen lösning till, men han kräver att en ersättningsmodell diskuteras och att ett stödsystem ska gälla för hela landet. Och att det inte är upp till kommunerna att själva bestämma hur stödet till anhöriga ser ut.

- Det ska vara lika för alla, oavsett om de bor i Örnsköldsvik eller Karlskrona, säger han. Som jag ser det är det inte minst en fråga om jämställdhet. Gustav Nilsson (M)

Socialdemokraterna backar in i framtiden

2011-10-06T11:27:00.002+02:00

Socialdemokraterna backar in i framtiden. Genom att i sin skuggbudget föreslå åtgärder som gör det mindre lönsamt att jobba och driva företag fortsätter partiet att leverera besked som ligger i linje med den politik som väljarna sade nej tack till i valet. Frågan är vad som hände med den förnyelse som Håkan Juholt utlovat?

Socialdemokraternas budgetmotion, med sitt lappande och lagande, förstärker bilden av ett vilset parti. De hastiga svängningarna verkar närmast desperata. Ena dagen ska A- kassenivån ligga kvar. Andra dagen ska den höjas kraftigt. Ena dagen är Rut och Rot en dålig idé. Andra dagen tycks den som en hyfsad reform som kan tillåtas vara kvar, men med justeringar.

Att över en natt ändra uppfattning i en rad viktiga frågor och samtidigt påstå sig ha ordning och reda i statens finanser inger inte trovärdighet. Det vittnar heller inte om ansvar eller för den delen insikt om hur viktigt det är med stabilitet, trygghet och tydlighet i tider av oro.

Det enda Socialdemokraterna verkar har enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Det som S benämner ”vägslitageavgift” för tunga lastbilar väntas inbringa 1 miljard från och med oktober 2012 och sedan 4 miljarder årligen. Det blir en tung börda för småföretagare i Blekinge samtidigt som det blir dyrare för oss konsumenter.

Detsamma gäller för de företag i Blekinge som verkar inom sektorn för hushållsnära tjänster. Här vill Socialdemokraterna kraftigt begränsa möjligheterna att använda sig av Rot och Rut. Detta kommer att leda till urholkad kundbas och sämre möjligheter för företagen och dess anställda att bedriva sin verksamhet. Varför ändra ett vinnande koncept? Varför dra åt tumskruvarna på företag och anställda som nu äntligen fått framtidstro? Det här kommer bara att ge en sektor ett lyft: den svarta.

Vidare lanserar Socialdemokraterna sänkt arbetsgivaravgift med 3 procent för på lönesummor upp till 900 000, vilket skulle kunna ses som positivt, men slår i nästa stund till med en fördubbling av arbetsgivaravgifter för unga och en skrotning av sänkt restaurangmoms. Detta sammantaget gör det betydligt svårare för ungdomar att få jobb. Trösklarna höjs och vår förmåga att bekämpa en av vår tids stora utmaningar – ungdomsarbetslösheten - försvagas kraftigt.

Vi noterar dessutom en ambition att införa en statlig riskkapitalfond, ett förslag som doftar gamla löntagarfonder lång väg.

Vi säger bestämt nej tack till den här typen av tillväxthämmande utfall och löntagarfientliga framstötar. Vad som behövs är att alliansens reformer för arbetslinjen ligger fast och utvecklas. Att riva upp kommer att ge mycket allvarliga konsekvenser. Skuggbudgeten är helt klart ett hastverk. De som följt processen har säkert noterat att karusellen inte stannade förrän fem i tolv.
Och den nya fasaden sprack över en natt.

Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge

Arbetslinje för unga

2011-09-28T10:23:00.002+02:00

Genom att möjliggöra riktade insatser för utbildning, aktivitet och individuellt stöd kan fler unga människor ges verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden. Totalt satsas cirka 7,5 miljarder kronor under de närmaste åren för att förbättra ungdomars förutsättningar på arbetsmarknaden. Sverige har under en lång tid haft problem med ungdomsarbetslösheten. En grundläggande orsak är brister i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden som gör tröskeln mellan skola och arbetsliv hög.

Problemen förstärks av att alltför många unga har lämnat skolan utan tillräckliga kunskaper.

Många unga människor har också svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden och många arbetsgivare drar sig för att anställa till följd av höga kostnader.

Mot bakgrund av detta blir en aktiv arbetsmarknadspolitik till stöd för unga särskilt viktig när konjunkturläget försämras. Genom att möjliggöra riktade insatser för utbildning, aktivitet och individuellt stöd kan fler unga människor ges verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden.

Totalt satsas cirka 7,5 miljarder kronor under de närmaste åren för att förbättra ungdomars förutsättningar på arbetsmarknaden.

För det första förlänger vi satsningen för fler unga i utbildning.

De unga som har störst problem på arbetsmarknaden är de utan fullständig gymnasieutbildning. Situationen riskerar att förvärras ytterligare på grund av en sämre konjunkturutveckling.

Därför föreslås en tvåårig förlängning av satsningen på fler platser i folkhögskolan samt en ettårig förlängning av det högre studiebidraget för unga som deltar i jobbgarantierna och återgår till studier på grundskoleeller gymnasienivå.

För det andra ökar vi antalet platser i yrkesvux och yrkeshögskola för att få fler unga att delta i reguljär utbildning. En stor del av dessa platser kommer att tillfalla ungdomar.

För det tredje skjuter regeringen till resurser för högre kvalitet i arbetsmarknadsinsatserna. Ett bra innehåll i jobbgarantin för ungdomar är viktigt för att fler unga arbetslösa ska kunna få rätt stöd och hjälp.

Särskilt behövs resurser som möjliggör individuella insatser och kontakter med arbetsgivare. Regeringen tillför resurser för att förbättra kvaliteten i jobbgarantin genom en satsning på ökad handläggartäthet.

För det fjärde ska det bli högre kvalitet i yrkesprogrammen genom att stärka det arbetsplatsförlagda lärandet och förstärka yrkeslärarnas möjligheter till fortbildning.

För det femte satsar vi på det så kallade tekniksprånget. I dag upplever många unga att kontakten mellan skolan och arbetslivet är för svag.

Regeringen vill därför göra en riktad satsning för att förbättra unga människors kontakt med arbetslivet.

Tekniksprånget blir en satsning som genomförs tillsammans med teknikbranschen och ska ge studenter från naturvetenskapliga och tekniska program möjligheten att praktisera på ett teknikföretag.

Alliansen tar ansvar för arbetslinjen. Alliansregeringen har genomfört ett stort antal reformer för att förbättra arbetsmarknadssituationen för unga, inom både utbildningsväsendet, arbetsmarknadsinsatserna och andra områden.

Regeringen har även genomfört en halverad arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 år. Bättre utbildning, billigare och enklare att anställa ska rusta våra unga för de lediga jobben.

Hillevi Engström (M)
Arbetsmarknadsminister
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Sänkt restaurangmoms för fler unga i arbete

2011-09-26T16:26:00.000+02:00

Vi moderater vill att Sverige ska vara ett land där alla som kan och vill ska ha möjlighet att arbeta, både här i Blekinge och i resten av landet. Grunden för Sveriges välstånd ligger i arbete.

Tack vare alliansregeringens fokus på ordning och reda i de offentliga finanserna har Sverige ett bättre utgångsläge än många andra länder i dagens oroligheter på finansmarknaden. Men Sverige har ändå en allt för hög ungdomsarbetslösheten. Detta är ett problem som vi moderater tar på stort allvar. Trots att ungdomar behöver sänkta trösklar för att komma in på arbetsmarknaden vill oppositionen ta bort halveringen av arbetsgivaravgiften för unga personer som vi infört.

Vi moderater vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartsjobben och halvera restaurangmomsen. Många av de nya jobb som skapas tillföljd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar, utlandsfödda och personer med låg utbildning, det vill säga grupper som är hårt drabbade av utanförskapet och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden. Detta är viktiga arbetstillfällen som oppositionen säger nej till.

Vi har låtit Riksdagens Utredningstjänst räkna på sysselsättningseffekten i varje län. Beräkningen visar att enbart i Blekinge län kommer sänkt restaurangmoms resultera i 79 nya arbetstillfällen. Enligt branschens mer optimistiska beräkningar, framtagna av HUI, skulle reformen ge 160 nya heltidsjobb i länet.

Huvudsyftet med att halvera restaurangmomsen är inte att det ska bli billigare att äta på restaurang utan att skapa fler arbetstillfällen och göra svarta jobb vita genom att minska incitamenten för skattefusk. Det blir kvalité som skapar konkurrensfördelar framför skattefusk. De vita anställningarna ger trygga arbetsvillkor och tillgång till socialförsäkringssystemet.

Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. Det är långsiktigt den bästa fördelningspolitiken. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjlighet att ta del av den tillväxt och välfärd som skapas.

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot för Blekinge län, arbetsmarknadsutskottet

Per Bill (M)
Riksdagsledamot för Uppsala län, vice ordförande konstitutionsutskottet

(M) Vi tar ansvar för barnfamiljerna

2011-09-12T10:22:00.001+02:00

I dagarna har svenska skolelever återvänt till klassrummen för att inleda en ny termin. Många elever har längtat till skolan och vill berätta för sina kamrater om sin sommar med sol, bad och resa till Legoland, medan den för andra bara har inneburit sitta hemma framför TV:n.

Alltför många barn växer upp i ett utanförskap i Sverige. Vanligen handlar det om barn som växer upp med ensamstående föräldrar, i familjer med utländsk bakgrund eller i familjer där ekonomisk utsatthet gått i arv. Skolan fyller en mycket viktig roll för dessa barn. Utöver någonting så enkelt som ett fullgott mål mat om dagen kan barnen genom skolan få en utbildning, social samvaro och möjlighet att prata om sina problem med en vuxen som lyssnar. Varken skolan eller kommunen kan ersätta föräldrarnas betydelse för barnen. Men som ansvarig för barnens skolgång, måste kommunerna säkerhetsställa att barnen får tillgång till en god utbildning som ger dem möjlighet att i framtiden kunna försörja sig själv och sin familj. Och därmed ta sig ut ur utanförskapet. Kommunerna kan också erbjuda barnen en meningsfull fritid genom att ge tillgång till aktiviteter inom kultur, sport och lek.

Även på det nationella planet måste insatser göras. Regeringen har ett ansvar att föra en politik som skapar fler arbetstillfällen för föräldrarna. Jämfört med förra året är det 2100 fler personer som är sysselsätta i Blekinge län, enligt SCB. Ingenstans är arbetslinjen viktigare än när det gäller att minska den ekonomiska utsattheten för barn. Risken för utanförskap minskar betydligt för barn i familjer där någon förälder arbetar heltid jämfört med barn i familjer där ingen förälder arbetar heltid.

Regeringen måste även bedriva en ansvarfull ekonomisk politik. Det är särskilt viktigt nu när vi befinner oss i en tid av statsfinansiell turbulens. Annars är det stor risk att situationen för dem som lever med små marginaler förvärras. För att motverka detta har alliansregeringen med införandet av jobbskatteavdragen sett till att en ensamstående mamma fått 1000 kronor mer i plånboken varje månad. Det är pengar som gör stor skillnad för dessa familjer.

Den viktigaste politiken för barn och barnfamiljer är en politik som säkrar jobben, slår vakt om ordnad svensk ekonomi i en orolig värld och som skapar större utrymme i små plånböcker. Den fortsätter Alliansen med.

Anna Kinberg Batra
Riksdagsledamot (M), Stockholm län, ordförande för riksdagens finansutskott

Gustav Nilsson
Riksdagsledamot (M) Blekinge län, arbetsmarknadsutskottet

En modern kunskapsskola

2011-09-08T14:05:00.001+02:00

Sommarlovet är slut och höstterminen har nu börjat för Sveriges barn och ungdomar. Eleverna kommer till en skola i förändring. Under åren 2011 och 2012 genomgår skolan en rad efterlängtade reformer. I grundskolan har vi nya kurs- och läroplaner som sätter kunskapsuppdraget i fokus. Från och med hösten 2012 får våra sjätteklassare betyg. Ungdomarna som påbörjar sin gymnasieutbildning i höst kommer till ett gymnasium med nya program och inriktningar samt ett helt nytt betygssystem.

Ungefär 30 000 elever hoppar av sin gymnasieutbildning varje år. Det är helt oacceptabelt. Många ungdomar upplever dessutom att deras utbildning inte ger en tillräckligt god förberedelse för arbetslivet. Nu ändrar vi på det. För att göra utbildningen mer relevant införs lärlingsutbildningar samt försök med ett fjärde år på teknikprogrammet. Samtidigt ges yrkesprogrammen en ökad fördjupning i de praktiska ämnena. Syftet är att tidigt knyta samman våra ungdomar med arbetsmarknaden. På så vis utvecklas fördjupad kompetens och en stark yrkesidentitet. Kopplingen mellan skola och arbetsliv kommer också att stärkas, genom att studenter efter avslutad gymnasieexamen får möjlighet att praktisera.

Att reformera skolans regelverk är naturligtvis oerhört viktigt, men något som är minst lika avgörande är bra lärare. Läraryrket har missgynnats under många år. Försämrad löneutveckling och sänkt status kännetecknar det yrke som är grundbulten i en framgångsrik skola. För att höja lärarnas status och kompetens inför vi en lärarlegitimation samt en helt ny lärarutbildning. Vi stärker även yrket genom att möjliggöra nya karriärvägar. Vi vill bland annat se fler lektorer i våra klassrum. Resurserna till lärarna kommer nu att öka.

All forskning pekar i samma riktning; kompetenta behöriga lärare som trivs i sitt yrke är oumbärliga för goda resultat. Nu bryter vi den trend av avhopp från gymnasiet, undermåliga resultat etc. som kännetecknat svensk skola. Nu skapar vi en modern kunskapsskola och blickar framåt.

Margareta Pålsson Riksdagsledamot (M)
Utbildningsutskottets ordförande
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)
Arbetsmarknadsutskottet

Utan utvärdering skadas skolan

2011-09-08T11:49:00.000+02:00

Svensk skola hade sett bättre ut om den kontinuerligt hade utvärderats av pedagogiska forskare. På denna punkt har forskareliten inte tagit sitt ansvar. Vi vill inte svartmåla skolan, men samtidigt är det viktigt att belysa områden där det finns brister. Tendensen att vilja sticka huvudet i sanden är tyvärr utbredd, inte minst i den pedagogiska forskareliten.

Ibland måste vi också konstatera att vi kan göra mer. Vi har inte tid att dölja problemen. Ett konstruktivt offentligt samtal om bristerna i skolan syftar till att råda bot på de åtskilliga bekymmer som vänsterpolitiker och pedagogiska forskare länge blundat för. Moderaterna vill till exempel stärka läraryrkets status. Det är en omfattande process som ibland innebär ett ifrågasättande av både lärarutbildning och pedagogisk forskning.

Många forskare ger uttryck för en skepsis mot att mäta och utvärdera resultat. Självklart finns det saker som är svåra att mäta, men om vi vill utveckla och modernisera skolan måste den naturligtvis kontinuerligt utvärderas på olika sätt. Istället för att med armarna i kors krasst konstatera att ”vissa saker är svåra att mäta”, borde man vara konstruktiv och ta intryck av internationell forskning, där det i hög grad visat sig vara möjligt att utvärdera det mesta. Att klamra sig fast vid den skola som havererat genom att blunda för den entydiga statistik som finns att tillgå, är inte vägen framåt.

Under lång tid har svensk pedagogisk forskning varit fientligt inställd till utvärdering av undervisningsmetoder. Knut Sundell (docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen) har visat att den pedagogiska forskningen i Sverige har en märklig fokus på allt utom utvärdering av effektiva undervisningsmetoder. Nära nittiofem procent av alla pedagogiska avhandlingar fokuserar på något helt annat, vilket är häpnadsväckande.

De pedagogiska modeller som tillämpats i Sverige har inte utsatts för kritisk granskning. Ett tydligt exempel på pedagogik som varit förödande för våra barn och ungdomar, är modellen där läraren spelar en passiv roll i klassrummet. Nu visar omfattande internationell forskning att nämnda modell ger mycket dåliga resultat. Forskningen understryker istället betydelsen av lärare som aktiva pedagoger. Lärarna ska förmedla kunskap och aktivt delta i elevens inlärningsprocesser med hjälp av kontinuerlig uppföljning.

Genom kontinuerlig utvärdering och seriös pedagogisk forskning, ska vi skapa en skola där lärarna har tillgång till de mest effektiva undervisningsverktygen. Forskningen måste därför vara inriktad mot att ta fram evidensbaserade metoder, vilket borde vara en självklarhet. Vårt kraftfulla reformpaket under åren 2011-2012 syftar till att bygga upp en modern kunskapsskola. Vi moderater önskar att vi en gång för alla kunde vara eniga om att vi ska ha en kunskapsorienterad skola, byggd på forskning, och inte en skola baserad på ideologi och trivselpedagogik.

Margareta Pålsson (M)
Ordförande i riksdagens Utbildningsutskott

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Karlskrona kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen

2011-09-05T10:11:00.002+02:00

När höstterminen startar för många barn är det också många föräldrar som går till en ny arbetsplats. Fler människor har i dag ett arbete, studier eller praktik att gå till. Fler får därmed inte bara lön utan också gemenskap och delaktighet.
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och att förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder. I Karlskrona gör vi en hel del och det märks. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har insatser för personer med funktionshinder ökat med 13 procent sedan förra året. Det innebär att det i dagsläget finns 658 särskilda insatser för våra kommuninvånare med funktionsnedsättning - en ökning med 75 insatser från fjolåret. I Karlskrona har nystartsjobben ökat med 25 procent sedan 2010, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Och som ett led för att minska ungdomsarbetslösheten har kommunen erbjudit ett stort antal ferieplatser till kommunens ungdomar. Och i dagsläget tittar vi på hur vi kan utöka våra praktikplatser för våra unga. Men vi måste fortsätta arbetet med att underlätta för fler människor att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Lönesubventionerade anställningar behöver bli mer effektiva och flexibla i förhållande till varje människas behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. För oss handlar det om att vi tillsammans måste ta tillvara på den kompetens som finns hos varje människa. Vår fokus ligger på att se möjligheterna, vilket också märks i antalet sysselsatta som fortsätter att öka. Trots finansoro i världen ser hösten för Karlskronaborna lite ljusare ut. Med andra ord: Vi kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen.

Camilla Brunsberg (M) Gruppledare för Moderaterna i Karlskrona
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet

Vi tar ansvar för hela Sverige

2011-08-24T11:24:00.001+02:00

Mitt i ett semesterslumrande Sverige var det många som rycktes upp ur hängmattan då världsekonomin på nytt började svaja betänkligt och det egna sparandet sjönk i takt med att börsens röda siffror växte. De orosmoln, som under en längre tid har tornat upp sig längs horisonten och lagt en skugga över svensk ekonomi, drabbar nu världsekonomin med full kraft. Den skuldkris som idag präglar flera OECD-länder har Sverige lyckats undvika genom en ansvarsfull finanspolitik som stått emot påtryckningar om oansvariga utgiftsökningar.

Det är med ett väsentligt annorlunda utgångsläge som Sverige nu möter den ökande internationella turbulensen. Genom att regeringen haft som sitt yttersta mål att återgå till överskott i statsfinanserna och steg för steg minskat vår utlandsskuld behöver vi idag varken höja skatter eller strama åt de offentliga finanserna som många andra länder nu måste göra. Med detta sagt är Sverige självklart inte immunt mot världskonjunkturen. Som en liten öppen ekonomi drabbas vi hårdare vid globala nedgångar. Och en vänsterregering i Sverige med ökade offentliga utgifter som mål, hade gett oss samma problem som vi nu ser i många andra länder i Europa.

Då det nu blåser till en ny finansiell storm, är det viktigt med en eftertänksam och ansvarsfull finanspolitik. Moderaterna kommer därför att fortsätta föra en politik där vi placerar jobben i centrum, prioriterar sunda offentliga finanser och skapar de bästa förutsättningarna för personer och företag att utvecklas. På så vis hoppas vi kunna bemöta de ekonomiska och finansiella utmaningar som nu ligger framför oss.

Anna Kinberg Batra (M)
Riksdagsledamot Stockholms län och ordförande i finansutskottet

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Samhall i Karlskrona ett gott exempel att följa

2011-08-19T13:51:00.000+02:00

Stockholm den 18 augusti 2011

Samhall i Karlskrona ett gott exempel att följa, tisdag 23 augusti 9- 11.30 besöker Gustav Nilsson (M)verksamheten.

Samhall i Blekinge har idag 495 anställda med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Under första halvåret 2011, har 35 anställda fått arbete hos annan arbetsgivare och detta har medfört att man har kunnat anställa c:a 40 personer från Arbetsförmedlingen.

- Detta tycker vi är ett bra exempel på att ta tillvara den
fantastiska kompetens som finns i denna målgrupp och att öka genomströmningen i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, säger Lars Magnusson arbetsområdetschef Samhall AB

- Som ledamot i arbetsmarknadsutskottet är det viktigt att få information och ta del av arbetet på Samhall i Blekinge. Här finns goda exempel att sprida vidare, säger Gustav Nilsson (M) Arbetsmarknadsutskottet Riksdagsledamot Blekinge

Media hälsas välkomna. 9-11.30
Intagsvägen 3
371 46 Karlskrona
Tel. 0455-448 62

För mer information:
Gustav Nilsson (M) 076-8686131

Bättre möjligheter för människor med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden

2011-08-16T11:14:00.000+02:00

Vår politik tar sin utgångspunkt i övertygelsen om att alla människor är unika och har samma människovärde. Alla ska ha möjlighet att delta i samhällslivet utifrån var och ens individuella förutsättningar. Samhället har därför ett ansvar att göra det möjligt för människor med funktionsnedsättning att delta i alla delar av samhällslivet. Samhällets olika delar måste utformas så att dessa personer så långt det är möjligt kan ges möjlighet att delta på sina villkor.

Människor med funktionsnedsättning löper större risk att fastna i utanförskap. Det är därför av största vikt att stödja, hjälpa och uppmuntra dessa kvinnor och män att komma in i arbetslivet i den utsträckning som är möjligt utifrån var och ens förutsättningar. Att ha ett jobb att gå till är något väldigt centralt i vårt samhälle och för de flesta människor något positivt. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet och gemenskap på en arbetsplats.
Om en funktionsnedsättning leder till nedsatt arbetsförmåga eller svårigheter att få en anställning beror det ofta på påverkbara förhållanden som negativa attityder, arbetsuppgifternas innehåll och arbetslokalernas utformning.

Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Men mer kan göras.

Arbetet med att identifiera och undanröja de hinder som idag finns på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga måste fortsätta och stärkas. Stat, kommuner och landsting såväl som företag måste bli bättre på att anställa människor med nedsatt arbetsförmåga. Många gånger är privata arbetsgivare bättre än offentliga på att anställa människor med funktionsnedsättningar.

Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder.

Även informationen till arbetsgivare och anställda om till exempel de stödinsatser som erbjuds behöver förbättras. De lönesubventionerade anställningar som finns bör ses över för att bli mer effektiva och flexibla i förhållande till individens behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetsökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. Det måste ske ett fortsatt arbete för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.
Regeringen kommer nu att utreda och göra en översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga med inriktningsmålet att sysselsättningsgraden ska öka.

Regeringen är beredd att gå vidare med ytterligare insatser som kan ge personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det är av största vikt att bättre ta tillvara på den kompetens som finns hos människor med funktionsnedsättningar. Det gäller att först och främst se möjligheter inte problem.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet

Vi stöder balterna, måndagsrörelsen 20 år

2011-08-16T11:08:00.003+02:00

Årtalen 1990-1991 går till Sveriges moderna politiska historia som åren då en ny folkrörelse spontant och utan statliga bidrag, växte fram . Måndagsrörelsen visade att det civila samhället kan mobilisera en väldigt kraft om den rätta känslan kanaliseras i värdig handling.

Under 79 måndagar från starten på Norrmalmstorg i Stockholm den 19 mars 1990 till det sista mötet den 16 september 1991, hann hundratusentals svenskar ställa sig bakom parollen
” Vi stöder balterna ” I Karlskrona startades måndagsrörelsen av framlidne kommunalrådet Sigurdh R Petersson. 72 måndagsmöten för Baltikums frigörelse genomfördes i Karlskrona.

I år är det det 20 år sedan människor demonstrerade för Estlands, Lettlands och Litauens återvunna frihet från kommunismens förtryck och ofrihet. Måndagsrörelsens arbete är något vi alla bör uppmärksamma. Vi får aldrig sluta att stå upp för frihet och demokrati.

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Sverige är en av de fem största biståndsgivarna

2011-08-16T10:52:00.001+02:00

Vi förfasas alla över det som händer i Afrikas horn. Miljontals människor lider av torka och hunger. Under dessa stunder när vi alla bör enas för att tillsammans hjälpa och vara stöd. Men vi välkomnar en saklig debatt om svenskt bistånd.

Regeringen har nyligen beslutat att öka Sidas humanitära anslag för att hjälpa nödlidande på Afrikas horn. Pengarna kommer att gå till att tillgodose grundläggande behov som hälsa, mat, vatten, sanitet och skydd av barn.

Det humanitära systemet, FN och enskilda organisationer är redo att göra mer för att rädda liv och lindra nöd. Men det finns två hinder: brist på pengar och brist på humanitärt tillträde. Sveriges bidrag till Afrikas horn, som uppgår till totalt 750 miljoner hittills i år, är viktigt. Men andra givare måste också göra sitt. Motståndsgruppen Al-Shabaab i Somalia måste hörsamma FN:s säkerhetsråds uppmaning om att ge humanitärt tillträde.

Det svenska humanitära biståndet till länderna på Afrikas horn är omfattande. Sedan tidigare riktas delar av Sveriges humanitära bistånd till Afrikas horn på förebyggande och långsiktiga insatser för att stärka ländernas motståndskraft mot katastrofer som denna. Den nu pågående krisen kräver dock ytterligare katastrofbistånd på grund av dess omfattning. Därför har den svenska regeringen under sommaren beslutat om ytterligare humanitärt bistånd till regionen, som omfattar följande

- 30 miljoner kronor från vårt årliga kärnstöd till UNHCR (för att möta flyktingströmmar)
- 254 miljoner kronor till Somalia, Kenya och Etiopien, som Sida fördelat till bl a Unicef och Rädda Barnen och Svenska Röda Korset (för framförallt barns och kvinnors behov)
- 41 miljoner kronor från Sveriges årliga kärnstöd till WFP (livsmedel till Somalia)
- och nyligen ytterligare 50 miljoner kronor till Somalia, via Internationella Rödakorskommittén (ICRC).

Sverige är därmed världens femte största givare. Det viktigt att pengarna som behövs finansieras väl, men det handlar lika mycket om att pengarna går till rätt hjälp och i tid. Vi har ett ansvar för att resultatet kopplas till de faktiska insatser Sverige bidrar med. Allt annat är inte värdigt. Vill vi hjälpa krävs det att vi har mod och vilja följa upp insatserna.
Politiskt ansvar är att agera. Vårt internationella ansvar stannar inte vid det. Sammanlagt kommer Sida att ge stöd till humanitära insatser som riktar sig till miljontals utsatta och undernärda människor i krigets Somalia, i flyktingläger i Kenya och Etiopien samt den svältkatastrof som nu utvecklar sig i Kenya och Etiopien

Gunilla Carlsson (M)
Biståndsminister

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Vi säger nej till nätfiskeförbudet

2011-07-25T10:40:00.002+02:00

Fiskeriverkets förslag om att förbjuda nätfiske på vatten grundare än tre meter bör avvisas. Det kustnära fisket har såväl historiska som kulturella traditioner, som är värda att bevara.

Förslaget innebär bland annat att kustområden inom Sölvesborgs kommun berörs.
Fiskare drabbas, såväl yrkesverksamma som husbehovs och fritidsfiskare. Människor ställs inför ett förslag till förbud som flera hävdar inte varit nog diskuterat och genomtänkt, informationen har också varit bristfällig.

Vi hävdar att det kustnära fisket är en viktig del av en levande skärgård och en levande landsbygd. Vi säger nej till Fiskeriverkets förslag om nätfiskeförbud på grundare vatten är tre meter.

Jeppe Johnsson (M) Gruppledare Sölvesborg
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot

Han är företagarnas vän

2011-07-25T10:32:00.003+02:00

Blekinges mest företagarvänliga riksdagsledamot heter Gustav Nilsson. Det visar Företagarnas politikerrankning 2010/2011.

- Jag är hedrad, stolt och glad. Trevligt att mitt riksdagsarbete för ett bättre företagsklimat uppmärksammats, säger Gustav Nilsson till BLT i ett mail.

I undersökningen har man valt att titta på ledamöterna från åtta olika utskott, sammanlagt 136 av riksdagens totalt 349 ledamöter. Gustav Nilsson från Blekinge är i topp.

För sjunde året i rad har Företagarna rankat vilka ledamöter som varit flitigast i att väcka förslag samt att ställa statsråd till svars i frågor som rör företagare.
I undersökningen har man tittat på motioner, interpellationer och frågor till statsråd som väckts under riksdagsåret 2010/2011.

Krisen sprids snabbt globalt

2011-07-25T10:18:00.002+02:00

Världen blir allt med globaliserad och sammanflätad, på både gott och ont. och detta är något som även vi i Sverige måste ta ställning till. Därför förnyar vi nu Moderaternas utrikespolitik. Vi bygger vidare på den klassiska moderata frihetsagendan, men breddar nu vårt engagemang när det gäller bland annat miljö och klimat, kvinnors rättigheter och friheten på Internet.

Finanskrisen och upproren i Nordafrika och Mellanöstern visar på hur lokala kriser snabbt sprider sig över världen just på grund av att vi är så sammanflätade. Men, globaliseringen har också positiva effekter. Genom ökad frihandel och kontakt mellan länder kan fattiga stater få bättre välstånd och tankar om demokrati och stöd för mänskliga rättigheter kan lättare få spridning.

Spelplanen ser annorlunda ut och den moderata utrikespolitiken breddas nu så att vi även i framtiden ska ha en aktiv politik som svarar upp mot nya hot och möjligheter. Vi har valt att lyfta fem områden där vi anser att vår politik behöver bli bättre. De är ett ökat engagemang för miljö och klimat, stärkta rättigheter för kvinnor, internat i demokratins tjänst, ett starkare EU-samarbete och ett starkt FN som kan ta ansvar för internationell fred och säkerhet.

Miljö- och klimatutmaningarna är helt centrala för många människors livsvillkor. Tillgången till mat, dricksvatten och ren luft är något vi tar för givet, men i framtiden är risken att de kan bli en källa till konflikter . Sverige måste vara pådrivande i det internationella samarbetet för en hållbar utveckling. Vi vill också stå upp för kvinnors rättigheter. Det är kvinnor som drabbas hårdast av fattigdom, konflikter och katastrofer. Jämställdhet och fokus på kvinnors rättigheter ska genomsyra allt vårt internationella arbete.

Samarbete är ett nyckelord i hela vår utrikespolitik. Det är endast tillsammans med andra som vi kan göra skillnad på riktigt. Därför tycker Moderaterna att det är viktigt att ytterligare stärka EU- och FN-samarbetena. EU är vår viktigaste utrikespolitiska plattform, men det samarbetet kan bli ännu bättre. FN är den enda globala organisationen där vi kan föra en dialog med och påverka alla världens länder.

Slutligen vill vi peka på informationsteknologins betydelse för att sprida idéer om demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Genom tillgången till Internet och mobiltelefoni kunde demokratirörelsen i Nordafrika och Mellanöstern spridas och få en stor uppslutning. Denna frihetsutveckling vill vi moderater stödja genom till exempel ett ökat IT-bistånd till demokratiaktivister.

Karin Enström (M)
Ordförande i riksdagens utrikesutskott
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Englom (M) Riksdagsledamot Blekinge

Vill Grön ungdom ta bort jobben från landsbygden?

2011-06-20T09:26:00.000+02:00

Alla jobb är viktiga och alla jobb som skapas runt olika näringar är viktiga. Till skillnad från Grön Ungdom sitter vi inte vid skrivbordet och gör skillnad på jobb och jobb. Vår uppgift är att skapa lagar och se till att de följs.
Svar till Niklas Berntsson "Minknäringen är inte räddad (BLT den 14 juni).

Minknäringens vara eller icke vara är ingen lämplig frågeställning som Niklas Berntsson ställer i BLT.

I stället borde vi prata om att minknäringen redan finns, den kan bli bättre och vi satsar stort på ett bra djurskydd i Sverige.

Vi är ledande inom EU vad det gäller djurskyddsregler och vi vill fortsätta att verka inom de näringar där vi är bäst.

Öppenhet för förnyelse och förbättring inom djurskyddet är något som vi både välkomnar och prioriterar.

Behöver det vidtas återgärder kan vi vara med att förändra, vilket vi inte kan om näringen försvinner utomlands.

Alliansen är djurens bästa vänner och en ny djurskyddslagstiftning är ett sätt att både göra djurens liv bättre, skapa och behålla fler arbetstillfällen i Sverige.

Alla jobb är viktiga och alla jobb som skapas runt olika näringar är viktiga.

Till skillnad från Grön Ungdom sitter vi inte vid skrivbordet och gör skillnad på jobb och jobb. Vår uppgift är att skapa lagar och se till att de följs.

Vi ska vara tacksamma över att vi har företagare och entreprenörer i Sverige som är villiga att lägga sina liv på att utveckla och driva det företagsamma Sverige.

Utan dem skulle vi inte ha några arbeten alls.

Berntsson skriver i sin insändare att 500 arbeten i Sölvesborg är berörda av minknäringens existens. För en kommun med 17 000 invånare är det många arbetstillfällen.

Tar vi dessutom hänsyn till kringarbeten som fisket, fjäderproduktionen, snickarna, elektrikerna, kassörskan i matvarubutiken och den kommunala grundskolan så är det fler än 500 arbetstillfällen som Grön Ungdom vill ta bort från landsbygden.

Det är lätt att säga att man är ett parti som värnar landsbygden om man har en romantiserad bild av landsbygden som inte baseras på sanningen.

Alliansen har gjort en rad förbättringar för djuren, av vilka oppositionspartierna röstat nej till alla, utan att komma med egna förslag till förbättring.

Vi har flyttat djurskyddskontrollerna från kommunerna till länsstyrelserna för en bättre och jämnare kontroll.

Tidigare förekom inte någon kontroll av djurskyddet i vissa kommuner alls. Är det tillbaka dit som Grön Ungdom vill? I den nya tillsynsorganisationen har regeringen tillfört 25 miljoner kronor och ytterligare 5 miljoner kronor extra till Jordbruksverket för att förstärka stödet till länsstyrelsernas arbete med att förbättra djurskyddet.

Vi tror på en livskraftig landsbygd och då är alla jobb viktiga. Det är inte upp till politiker att bedöma och värdera.

Miljöpartiet och deras vänner på vänsterkanten är typiska klåfingriga politiker som tror att människor vill bo kvar på landsbygden med höjda skatter och en politik som gör det omöjligt att köra bil till jobbet eller lämna barnen på skolan. En politik som motverkar förutsättningarna för jobb och företagande i hela landet.

Vi tror på företagande och entreprenörskap som en förutsättning för vår gemensamma välfärd. Det ska bli mer lönsamt och attraktivt att starta och driva företag för att få fler i arbete oavsett om det är inom minknäringen eller skolan. Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter för uppfödning och hållande av pälsdjur är välkommet. Näringen behöver riktlinjer och styrning för framtiden.

Att riksdagen under våren har röstat för att behålla pälsnäringen i Sverige ger nu möjligheter till branschen att utvecklas och investera i sina anläggningar.

Med Grön Ungdoms politik kommer djuren att fara illa och kontrollen försvinna helt då verksamheten flyttar utomlands.

Alliansen är djurens och jobbens bästa vänner och för oss är ett gott djurskydd det viktigaste. Oavsett om det gäller hundar, mjölkkor eller minkar.

Skolavslutningarn i kyrkan är en viktig svensk tradition

2011-06-14T10:06:00.000+02:00

Vi är i en härlig försommartid där skolavslutningarna nu hålls runt om i Sverige. I och med detta så börjar också den återkommande debatten om avslutningar i kyrkan.
Skolverkets nuvarande riktlinjer säger att avslutningar kan hållas i en kyrkolokal, men att det inte får förekomma inslag av bön eller välsignelse. Inte heller någon psalmsång med undantag från Den blomstertid nu kommer.

På typiskt försiktigt svenskt sätt så skall vi inte stöta oss med någon och då väljer vi hellre att förneka ett gammat kulturarv för en princips skull.

Skolverkets inställning går emot vad en majoritet av svenska folket och elever och föräldrar tycker. Beträffande integration mellan människor från olika kulturer och religioner, så är det också viktigt att man får besöka varandra och se och höra det glädjefulla utbudet. I en verklig integration så förbjuder man inte människor att utöva sitt kulturarv utan visar i stället upp sitt bidrag med stolthet. Det är så här man gör i alla länder där en integration fungerar mellan människor från olika ursprung och med olika värderingar.

Att hålla skolavslutningar i kyrkan är en gammal svensk stämningsfull tradition som vi ska bevara och vara rädda om.

Låt därför detta fortsätta med väl avstämda avslutningar i kyrkorna runt om i vårt land. En tradition som vi är stolta över.

Alliansens satsningar för ett tryggare Sverige ger resultat

2011-06-07T09:43:00.003+02:00

Ett av alliansregeringens viktigaste vallöften var att Sverige ska vara ett tryggt land att bo, leva och arbeta i.
Vi kan med glädje konstatera att dessa satsningar gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning känner allt fler människor i Sverige sig trygga när de går ut sent på kvällarna. Allt färre oroar sig för att utsättas för brott. Färre anser att otryggheten påverkar deras livskvalitet negativt. Samtidigt har förtroendet för såväl polisen, åklagarna, domstolarna och inte minst kriminalvården ökat de senaste åren.

I Blekinge upplever fem procent fler sig tryggare och tio procent fler har ett mycket stort förtroende för polisen än för bara tre år sedan.

Den nationella trygghetsundersökningen visar också att tryggheten ser olika ut i olika befolkningsgrupper. Äldre upplever sig i vissa avseenden mer otrygga än yngre, kvinnor är överlag betydligt mer otrygga än män, boende i flerfamiljshus mer otrygga än boende i villor, och så vidare.

Det finns fortfarande många människor som utsätts för brott och känner sig otrygga. Detta visar på vikten av fortsatta satsningar på att få ett effektivare rättsväsende som fler känner ett stort förtroende för. Under de senaste fyra åren har Alliansregeringen genomfört en av de största satsningarna någonsin på rättsväsendet. Förutom bland annat skärpta straff för våldsbrott, har vi under bara några år gått från 17 000 till 20 000 poliser. Bara i Blekinge innebär detta att vi fått 50-talet nya poliser sedan 2006.

Satsningarna på rättsväsendet fortsätter. När vi nu genomfört en historisk ökning av antalet poliser i landet, är det viktigt att satsningarna ger resultat. Polisen har ett ansvar för att fler brott klaras upp och vi politiker har ett ansvar för att skapa bättre förutsättningar för polisen.

En utredning har tillsats för att se över polisens organisation och hur polisens arbete kan bli effektivare. Men det räcker inte med fler poliser och åklagare för att öka tryggheten. En stor del av landets kommuner har tecknat samverkansavtal med polisen. Den typ av samverkan mellan polis, kommuner, näringsliv och andra organisationer är en viktig del i det helhetsgrepp som krävs för att bygga ett allt tryggare Sverige.

Krister Hammarberg Riksdagsledamot Justitieutskottet
Gustav Nilsson Riksdagsledamot Blekinge

S,V,MP och Sverigedemokraterna agerar gemensamt

2011-05-23T08:10:00.001+02:00

"S, V, MP och Sverigedemokraterna agerar nu gemensamt för att avveckla fas 3 - vilket försämrar möjligheterna för de långtidsarbetslösa. För oss är det alltid den enskilda människan som står i centrum när vi utformar vår politik och därför har vi hela tiden varit måna om att motverka oseriösa aktörer", skriver moderaterna Gustav Nilsson och Lotta Olsson
Målet med vår politik är full sysselsättning. Vi prioriterar därför aktiva insatser framför vänsterns passivitet.

Människor som tidigare gömdes och glömdes har nu fått en meningsfull sysselsättning. Att få kontakt med arbetsmarknaden betyder väldigt mycket. Enligt en enkätundersökning från Arbetsförmedlingen uppger åtta av tio inom fas 3 att de är nöjda och många människor har åter fått ett jobb att gå till efter lång arbetslöshet. För dem som ännu inte fått jobb är målet att nå dit längre fram.

Att utforma politiken med ambitionen att se varje människa gör skillnad. Med aktiva insatser har vi lyckats bryta den negativa trenden som rådde på arbetsmarknaden innan 2006, då Socialdemokraterna satt vid regeringsmakten.

Nystartsjobben uppgår till runt 40 000 personer, vilket innebär att människor som varit långtidsarbetslösa nu åter har ett jobb att gå till. Sysselsättningen ökar med raska steg, tillväxten i svensk ekonomi är rekordhög och antalet förtidspensionärer minskar. För de som varit arbetslösa runt ett år, satsar vi på jobbcoachning, utbildning och praktik genom jobb- och utvecklingsgarantin (JUG).

Kritiken mot fas 3 har i delar varit hård och vi vill därför vara tydliga med att våra reformer inte är skrivna i sten utan kan alltid förbättras. Men även när kritiken är hård måste man orka lyfta blicken och se hela verkligheten, personen som är nöjd och har fått ett jobb genom fas 3 försvinner lätt i debatten när några få aktörer är oseriösa.

Det har heller inte framkommit att sex av tio deltagare lämnar jobb och utvecklingsgarantin för jobb före fas 3 och inte heller att i genomsnitt 400 personer lämnar fas 3 för jobb varje månad.

Regeringen har också beslutat att deltagare i fas 3 ska få möjlighet till arbetsmarknadsutbildning.

S, V, MP och Sverigedemokraterna agerar nu gemensamt för att avveckla fas 3 - vilket försämrar möjligheterna för de långtidsarbetslösa.

För oss är det alltid den enskilda människan som står i centrum när vi utformar vår politik och därför har vi hela tiden varit måna om att motverka oseriösa aktörer.

Arbetsförmedlingen har den viktiga uppgiften att kontrollera och kvalitetssäkra anordnarna. Detta uppdrag har vi skärpt och vår ambition är givetvis att upptäcka alla aktörer som är oseriösa.

Vi vill erbjuda varje människa möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet, i den mån det är möjligt. Vår hållning är att vi ska se varje människa och erbjuda verktygen till att själv bestämma över sitt egna liv. Det utvecklingsarbetet av arbetslinjen pågår hela tiden. Så tar vi ansvar för jobben.

Bra lärare ska tjäna mer

2011-05-23T08:04:00.001+02:00

Allting börjar med läraren, och en skola i världsklass förutsätter därför att de mest motiverade och studiebegåvade ungdomarna söker sig till yrket. För att konkurrera med yrken som läkare, jurist eller civilingenjör måste kommunerna erbjuda bra löner till bra lärare. Risken är annars stor att ungdomarna väljer bort
...lärarbanan. Läraryrkets status är just nu före mål för en flitig debatt. Alliansregeringen gör mycket för att höja statusen. Efter sommaren startar en helt ny lärarutbildning.

Nyligen beslutades att lärare ska bli legitimerade och samtidigt fortsätter vi satsningen på lärarlyftet. Men ska våra reformer få avsedd effekt är det också viktigt att lärarnas löner höjs.

Allting börjar med läraren, och en skola i världsklass förutsätter därför att de mest motiverade och studiebegåvade ungdomarna söker sig till yrket. För att konkurrera med yrken som läkare, jurist eller civilingenjör måste kommunerna erbjuda bra löner till bra lärare. Risken är annars stor att ungdomarna väljer bort lärarbanan.

Lärarförbundet har i rapportserien Perspektiv på lärarlöner granskat löneutfallen för lärare i Sveriges kommuner 2010.

Granskningen visar att det nya läraravtalets golv på två procent ofta har blivit ett tak. Samtidigt får lärare som kan visa upp goda resultat inte mer i plånboken.

Tittar man på löneutvecklingen 2007-2010 är Moderaterna det parti som satsat mest på lärarnas löner över tid. Av de fem kommuner som satsat mest är hela fyra stycken moderatledda.

Moderaterna har dessutom som enda parti färre kommuner på listan över de kommuner som ger två procent 2010 än deras andel av Kommunsverige. Moderatstyrda kommunerna Skurup och Svedala toppar listan med utfall på 3,6 och 3,4 procent.

Fler kommuner måste satsa på att ge bra lärare högre löner. I praktiken ska det kunna skilja 10 000 kronor mellan lärare som presterar bra resultat och de som inte gör det.

Att lönen är viktig bekräftas av en rapport som McKinsey nyligen tog fram och som belyser olika skolsystem runt om i världen.

Rapporten visar att det framför allt är tre saker som utmärker framgångsrika skolsystem:

• För det första måste det vara svårt att komma in på lärarutbildningen.

• För det andra måste lärarutbildningen hålla en mycket god standard.

• För det tredje måste man sätta in rätt insatser för varje elev i ett tidigt skede.

Ska det vara svårt att komma in på lärarutbildningen måste söktrycket vara högt. Så är det inte i dag.

Förra året var det bara 1,3 förstahandssökande per plats. En bidragande orsak kan vara lönen.

Enligt OECD-rapporten Education at a Glance 2008 ligger lönerna för svenska grundskollärare efter 15 år i yrket i nivå med till exempel Slovenien.

Det placerar Sverige på plats 24 av de totalt 32 länder som ingår i undersökningen.

Nyligen kom årets siffror, som dessvärre var ännu sämre. Antalet ansökningar minskade, från en redan låg nivå, med 14 procent.

En skola som ger goda förutsättningar för alla Sveriges elever kräver engagerade och bra lärare.

Ska vi locka de bästa måste fler kommuner prioritera en satsning på lärarlönerna. I slutändan handlar det om att Sverige ska få en skola som tar tillbaka toppositionen i de internationella jämförelserna.

Margareta Pålsson (M) riksdagsledamot ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott

Rasera inte Äldrepsykiatrin

2011-05-16T09:59:00.000+02:00

I ett läge när Blekinges befolkning blir allt äldre och behovet av vård ökar föreslås att Äldrepsykatrin i länet rustas ned. Ett märkligt förslag. Istället för att avveckla den typen av verksamhet borde det till framtidssatsningar för att stärka sjukvården för de äldre.
Utredningsinsatser för att en person med demenssjukdom ska få rätt diagnos och rätt medicinering är viktig, detta får inte åsidosättas. Att blanda äldre personer med demenssjukdomar med andra personer med psykiska sjukdomar är inte lämpligt.
Det finns ett stort behov av kompetent personal inom området. De ska känna trygghet i sitt arbete.

Anhöriga till personer med demenssjukdomar i Blekinge ska veta att vård och omsorg som ges är av hög kvalitet. Det framlagda förslaget skapar oro och ovisshet för alla berörda parter.

Vår uppmaning är att inte rasera en väl fungerande verksamhet, något som skulle drabba en svag och skör grupp. Vi vill därför ställa följande frågor till den styrande majoriteten i landstinget Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet.

Ser ni inga risker med de föreslagna nedskärningarna inom äldrepsykatrin när vi vet att behovet av vård och omsorg för de äldre ökar?
Vilka nettobesparingar förväntas förslaget ge, uppstår kostnader inom andra områden?
Anser ni att förslagen stämmer väl överrens med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom?
Svara gärna gemensamt.

Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M) 2:e vice ordf. i Landstingsfullmäktige
Bo Arnesjö Professor emeritus. fd.landstingsledamot. Äldrenämnden Karlskrona(M)

Sjukreformen var nödvändig

2011-04-28T12:36:00.001+02:00

Vi vill förbättra sjukförsäkringen:

Nu är hälften så många sjukskrivna hälften så lång tid jämfört med när sjukskrivningstalen var som högst. Det är bland annat resultatet av den sjukförsäkringsreform som Alliansen sjösatte under föregående mandatperiod. Vår utgångspunkt är att reformen var helt nödvändig genomföra. Resultaten visar också att den i stora delar fungerat väl och hjälpt många människor att snabbare komma tillbaka till arbetsgemenskapen igen. Men vi ser också att justeringar behöver göras i syfte att på ett tryggt sätt kunna bryta utanförskapet för fler. Reformen ligger alltså i sin helhet fast men förbättringar ska ske inom de områden där vi funnit brister som det finns behov att åtgärda.

Det finns redan idag en rad undantag inom sjukförsäkringen för att undvika att människor hamnar i kläm inom ett omfattande regelverk. Bland annat kan man vara sjukskriven på obestämd tid även efter 30 månader vid allvarliga sjukdomsfall eller till exempel arbetsskador. Trots det påbörjar personer som inte borde det arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlings regi efter 30 månader. En ny oskälighetsprövning ska därför införas som ytterligare ska säkerställa att personer som efter denna tid inte är redo att påbörja arbetslivsintroduktion inte heller gör det. Dagens undantag kommer i framtiden kunna kompletteras med ökade individuella hänsynstaganden.

Människor som haft den gamla formen av tidsbegränsad sjukersättning, eller förtidspension som det heter i folkmun, saknar inte sällan sjukpenninggrundande inkomst vilket kan skapa ekonomiska problem vid övergång till och efter arbetslivsintroduktionen. Därför vill vi införa en särskild sjukpenning och ett nytt bostadsstöd avsett för dessa personer.

Ett övergripande drag i hela sjukförsäkringsreformen är betydelsen av tidiga insatser och rehabiliteringsåtgärder. Utgångspunkten är att ju längre man väntar desto längre blir vägen tillbaka, vilket dessvärre var precis så det fungerade före reformen. Vi vill att detta ska gälla arbetslivsinriktad rehabilitering i högre utsträckning än idag. Därför vill vi att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska kunna samarbeta mer och tidigare kring den försäkrades situation. Vi tycker dessutom att vägarna tillbaka till arbetsgemenskapen ska vara fler och föreslår därför att medel tillförs Arbetsförmedlingen för 3000 nya platser avsedda för personer med nedsatt arbetsförmåga.

Ytterligare steg tas alltså för att förbättra en lika omfattande som nödvändig reform inom ett dock mycket komplext område. I den processen är det också viktigt att Försäkringskassans kontakt med försäkrade och läkare förbättras. Ett brett arbete i syfte att stärka förtroendet för myndigheten och regelverket ska därför ta vid. Vi tror att våra många åtgärder sammantaget kommer att bidra till att stärka sjukförsäkringen och att låta fler hitta tillbaka till arbetsgemenskapen.

Gunnar Axén (M)
Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot, Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet

Våpen

2011-04-15T10:17:00.004+02:00

Ett starkt vårtecken

Vi ser idag ett förändrat Sverige. Ett land där utbildning, ansvar och hårt arbete nu lönar sig. När andra länder drar i nödbromsen lägger Sverige in en högre växel och sjuder av positiv kraft, energi och framtidstro. Den vårbudget som alliansen nu lägger fram, är en viktig station på resan mot fler jobb, ett bättre företagsklimat och en tryggad välfärd för alla.

Det finns en tro på framtiden i Sverige. Undersköterskan känner att det lönar sig mer att arbeta, lärarens status i klassrummen stärks och närpolisen har fått viktiga resurstillskott i kampen för tryggheten. I ett större perspektiv ser vi hur sysselsättningskurvorna pekar stadigt uppåt, jobben växer och utanförskapet minskar.

Blekinge hakar på den positiva trenden. Under sista kvartalet 2010 var nästan 3000 fler personer sysselsatta jämfört med det sista kvartalet 2009. Att Blekinge hävdar sig väl när det gäller framkomsten av nya jobb är inte förvånande. Det finns många arbetsamma, företagsamma och energiska människor runt om i vårt län.

Samtidigt med det målmedvetna arbetet för fler jobb har Sverige också lyckats hålla de offentliga finanserna i trim. Det ger utrymme för fler satsningar på jobb och välfärd. Vi ser nu framför oss:

att ett nytt jobbskatteavdrag och sänkt moms för restaurang- och cateringtjänster kommer på plats. Löntagaren i Blekinge får behålla ännu större del av sina egna intjänade pengar. Det är en frihetsfråga som inte bara gynnar den enskilde utan hela samhället. Att fortsätta att göra det enklare och billigare för företagande är även det en viktig del i en politik för fler jobb. Då krävs fler som anställer. Och för att anställa krävs en breddad kundbas. Sänkt moms stimulerar och attraherar nya kundmöten.

att pensionärerna står i fokus. Fler och breda skattelättnader för pensionärerna kommer att prioriteras. Efter ett helt yrkesliv har man rätt till lugn och ro, en trygg tillvaro och god omvårdnad. Steg för steg fortsätter vi på den inslagna vägen och lättar på bördorna för våra äldre.

att utbildning stimuleras. Alliansen har beslutat om en rad förändringar för ett bättre kunskapsklimat. Vi har en spännande reformperiod framför oss. Lärarnas viktiga roll måste återupprättas efter år av flumskola. Skolan ska kännetecknas av kunskap, ordning och reda. Insatserna för att möta bristerna i utbildningssystemet är ett måste. Vi får inte svika eleverna.

Bit för bit skapar vi nu ett klimat som slår vakt om jobben och välfärden. Utanförskapet ska minska. Målet om full sysselsättning finns inom räckhåll. Sverige har trots ekonomisk oro i omvärlden ett gyllene tillfälle att satsa framåt och därmed säkra en tryggare välfärd för alla. Den möjligheten ska vi ta vara på.

Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter, Blekinge

Mot full sysselsättning

2011-04-15T10:10:00.004+02:00

Tack vare ordning och reda i finanserna och en tydlig arbetslinje har Sverige klarat sig bättre ur finanskrisen än de flesta EU-länder. Under 2010 noterades den största tillväxtsiffran på flera decennier och efterfrågan på arbetskraft har skjutit fart. Antalet anmälda platser har ökat i alla regioner och i år beräknar Arbetsförmedlingen att 65 000 nya jobb växer till. I Blekinge ökade sysselsättningen under 2010 samtidigt som varslen minskade kraftigt och antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen ökade.

Enligt SCB ökade svensk BNP med 5,5 procent 2010 jämfört med 2009. Det är den största uppgången sedan 1970. En del av förklaringen till den starka tillväxten är att återhämtningen sker från en låg nivå eftersom vår exportberoende ekonomi gjorde en djupdykning under finanskrisen. Men Alliansens politik har också gjort skillnad. Starka offentliga finanser har varit en förutsättning för kraftfulla satsningar som mildrat krisens verkningar. Alliansen har också gjort viktiga förbättringar för företagandet genom att sänka skatterna, lätta den administrativa bördan och förbättra tillgången till kapital. Till detta har tillväxtfrämjande investeringar gjorts genom rekordstora satsningar på forskning och innovation samt en stabil energipolitik som är en förutsättning för svensk industri.

Sist men inte minst har en tydlig arbetslinje haft betydelse. En tydlig indikation på att arbetslinjen fungerar är att sysselsättningsuppgången efter krisen inte uppvisat samma eftersläpning i förhållande till tillväxten som i tidigare låg konjunkturer. Det är ett historiskt trendbrott. Genom att öka incitamenten att söka och ta arbete, förbättra matchningen och öka efterfrågan på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har arbetsmarknadens funktionssätt förbättrats på ett sätt som nu sätter avtryck i både sysselsättning och tillväxt. Enligt nya beräkningar är det sannolikt att vi kommer ned på en jämviktsarbetslöshet runt 5 procent i slutet av mandatperioden. Det är den lägsta siffran sedan 1991 och på nivå med vad vi hade på 80-talet. Jämviktsarbetslösheten är den lägsta arbetslösheten som kan uppnås utan att inflationen ökar.

Blekinge kommer starkt ur krisen

2011-04-01T14:10:00.001+02:00

I måndags besökte moderaterna i arbetsmarknadsutskottet Blekinge. Syftet är att lära sig mer om länets arbetsmarknad och företagande. Blekinge, som var ett av de län som drabbades hårdast i den internationella finanskrisen, har under 2010 haft en positiv ekonomisk utveckling som fått tydliga effekter på sysselsättningen. Under årets sista kvartal var nästan 3000 fler personer sysselsatta jämfört med det sista kvartalet 2009. Samtidigt minskade arbetslösheten från 9,8 till 8,8 procent.

Även om utvecklingen varit positiv under senare tid är arbetslösheten fortfarande alldeles för hög både i Blekinge och i övriga Sverige. Därför har Alliansen ett brett politiskt program för ökad sysselsättning. I årets budget har Arbetsförmedlingen fått fortsatt förhöjda anslag. Mer coachning och fler praktikplatser är några av våra åtgärder för korttidsarbetslösa. För dem som står längre från arbetsmarknaden har bland annat det särskilda anställningsstödet och instegsjobben förstärkts och för ungdomar genomförs insatser för att fler ska komplettera sina betyg. Vi vet att en stor del av ungdomsarbetslösheten beror på otillräcklig utbildning. Under året har vi dessutom sjösatt den största integrationsreformen på 25 år för att påskynda invandrares arbetsmarknadsinträde. När det finns utrymme i budgeten vill vi också införa ett femte jobbskatteavdrag eftersom vi fortfarande tillhör de länder i världen som beskattar arbete hårdast.

Vi kommer också att se över företagsbeskattningen för att undersöka hur vi kan stimulera till en högre sysselsättning och mer företagande. Dessutom fullföljer vi våra rekordstora satsningar på forskning och infrastruktur och genomför grundläggande förändringar av gymnasieskolan. Det är reformer som är viktiga för att sysselsättningen ska växa på sikt.

Moderaternas hjärtefråga är att var och en som kan ska få bidra på arbetsmarknaden. Utanförskapet ska bekämpas och fler bli delaktiga. För att det ska bli en verklighet måste vi ständigt vidareutveckla arbetslinjen. Här fick vi ny inspiration under måndagens besök i Blekinge.

Glädjande besök på Arbetsförmedlingen Rekordmånga nya platser

2011-02-02T15:55:00.003+01:00

Idag har Arbetsmarknadsutskottet besökt Arbetsförmedlingen i Stockholm, mötet var väldigt givande.

Bästa medskick var att uppgången på arbetsmarknaden blir allt tydligare. Det blir fler lediga platser och färre varsel. Under december månad anmäldes 46 000 lediga platser, visar arbetsförmedlingens siffor. Det är den högsta decembersiffran på flera decennier. I slutet av december var 407 000 personer arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Det är 8,5 procent av arbetskraften.

Antalet nya lediga platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen var 46 000.
Det är 18 000 fler än för ett år sedan.

Ser verkligen fram emot Januaris siffror som publiceras den 15 februari kl 10.00

Sverige Först och Sist med Filmcensur

2011-01-29T18:20:00.000+01:00

• Vi moderater har i många år arbetat för att avskaffa filmcensuren för vuxna. Att av moraliska skäl skydda människor från sina egna val är för oss en omöjlig ståndpunkt. Inställningen att inte lita på vuxna människors omdöme stannade under många år i vårt land inte vid filmcensur utan genomsyrade hela samhället.

• Moralhysteri kan ta sig många uttryck. I Ungern har en ny medielag medfört livliga diskussioner om frågan om censur. Lagen är otidsenlig och känns oroväckande. Främst med tanke på att Ungern inte bara är ett medlemsland i EU-gemenskapen utan just nu är ordförandeland i densamma. Censuren skärps i Ungern samtidigt som Sverige från den 1 januari 2011 avskaffar sin sista censurmyndighet.

• Det är ett historiskt beslut som riksdagen tog under hösten år 2010. Den svenska filmcensuren inrättades redan 1911. Statens biografbyrå, som alltså just gått i graven, var världens äldsta statliga myndighet för filmcensur. Sverige var bland de första länderna att införa statlig filmcensur och en av de sista demokratierna i världen som hade kvar möjligheten att censurera film för vuxna.

• I ivern att skydda vuxna svenskar från att se "olämpliga" scener eller filmer anställdes människor vars uppgift var att se alla filmer innan lanseringen och klippa bort skadliga scener eller stoppa hela filmer från offentlig visning. Som en parentes kan vi inte låta bli att undra hur det gick med dem som arbetade på biografbyrån. Om nu filmerna och scenerna var skadliga, hur har då dessa anställda påverkats och vad har de fått för hjälp? Förhoppningsvis har filmgranskarna inte farit så illa då biografbyrån inte satt saxen i en film på över 15 år. Man förstår ju att de själva också ansett sig överflödiga.

• Från och med nu är det frivilligt för filmdistributörer att lämna in filmer för granskning. De filmer som inte lämnas in till den nya myndigheten Statens medieråd, får automatiskt en 15-årsgräns. Filmer som ska visas för barn under 15 år kommer fortsatt att granskas. Medierådet kommer dessutom att arbeta med frågor om hur barn och unga kan stärkas som medvetna medieanvändare samt ge barn, unga och vuxna vägledning i frågor om skadlig mediepåverkan. Medierådet ska även verka för mediebranschens självreglering.

• Alliansregeringen arbetar vidare med att på alla plan återge människor makten över sina liv.

Nytt betygssystem

2011-01-22T11:19:00.001+01:00

Kunskap är makt. Genom att ge elever mer kunskap ökar de ungas makt att själva välja väg i livet. Skolan måste veta att den gör rätt och att undervisningen fungerar. Ju bättre verktyg skolan har för att mäta elevernas förmåga att nå kunskapsmålen desto större andel av eleverna kommer att klara målen. Bara det man mäter kan man förbättra.

Nu är det äntligen klart! Riksdagen beslutade före jul om införandet av ett nytt betygssystem. Det känns oerhört skönt. Beslutet innebär att betyg kommer tidigare och att de sätts i flera steg. Nu får skolan det verktyg den så länge behövt. De nya betygen har dröjt eftersom det hos
oppositionen och hos många pedagoger under decennier har funnits ett motstånd. Istället har de haft en övertro på att vi får en bättre och mer jämlik skola om inga utvärderingar görs. Betygsmotståndarna har bevisligen haft helt fel.

Forskning, bland annat från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, visar att avskaffandet av betyg på låg- och mellanstadiet ökat de sociala skillnaderna. Arbetarbarn, speciellt pojkar, har drabbats negativt medan barn från akademikerfamiljer har klarat sig minst lika bra som tidigare. Betygsmotståndarnas genomslag i politiken har alltså haft rakt motsatt effekt än den avsedda. Klyftorna har ökat.

Den gångna tidens betygsmotstånd förbryllar med tanke på den tidiga arbetarrörelsens kamp för införandet av betyg. De ansåg med rätta att en bra skola med rättvisa och detaljerade betyg var nyckeln ut ur ofrihet, biljetten till klassresan och vägen till välstånd.

Det sägs att historien upprepar sig och det ser onekligen så ut, när Sveriges enda arbetarparti tillsammans med sina alliansvänner nu inför ett nytt betygssystem. Systemet gör att elevernas kunskaper kommer att mätas kontinuerligt genom hela grundskolan. Med skriftliga omdömen från första klass, nationella prov från årskurs tre, betyg från årskurs sex och en skollag som stärker elevers rätt till stödundervisning skapar vi en skola där kunskaperna ständigt mäts och där lämpligt stöd sätts in där det behövs.

Det nya betygssystemet blir i flera steg och stegen blir tydligare för alla inblandade – föräldrar, elever och lärare. Den ökade tydligheten och de mer lättförståeliga betygsstegen stärker likvärdigheten i betygssättningen över landet vilket är viktigt för betygens trovärdighet. Dessutom ger de ökade antal betygsstegen goda förhoppningar om att elevernas önskan att slippa otyget med G- eller G+ nu kan infrias. Hösten 2012 blir första gången som de nya betygen delas ut.

Efter 3-4 decennier med mer eller mindre kunskapsfientlig politik vänder vi nu blad. Alliansen skrotar flumskolan och omfamnar istället kunskapsskolan där fokus ligger på skolans uppgift att förmedla kunskap.

Endast det man mäter kan man förbättra.

Ny etableringsreform fom den 1 december fokuserar på arbetslinjen att nyanlända snabbt ska komma i arbete.

2011-01-05T16:01:00.001+01:00

Det är den största förändringen av svensk integrationspolitik på 25 år. Anledningen till reformen är att introduktionen av nyanlända inte har fungerat. 30 procent av de nyanlända har arbete efter tre år i Sverige. Mediantiden från uppehållstillstånd till arbete är sju år.

Det är oacceptabelt och vittnar om stora strukturella problem i organisationen av insatser den första tiden i Sverige. Därför har riksdagen fattat beslut om en genomgripande reform för att skynda på nyanländas arbetsmarknadsetablering. Arbetsförmedlingarna tar över ansvaret för nyanlända.

Varje nyanländ ska utifrån sina egna förutsättningar få professionellt stöd för att så snabbt som möjligt såväl lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjnings samt få kännedom om de skyldigheter och rättigheter som gäller i Sverige. En etableringsplan görs upp, alla nyanlända behöver också en person som är välorienterad i det svenska samhället, en lots som kommer att få en ersättning baserad på prestation och resultat.

När systemet är i full drift beräknas såväl samhället som de nyanlända att vinna på det. Stat och kommun i form av lägre kostnader och högre skatteintäkter. Den nyanlände i form av bättre möjligheter att forma sitt eget liv och genom arbete klara sin egen försörjning.

Fiskarnas a-kassa räddas

2011-01-05T15:59:00.000+01:00

A-kassan är en viktig inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Fiskarna är en grupp som har utsatts för stora prövningar under senare tid. Näringen får allt färre anställda - de flesta är egenföretagare och åldersavgångarna är stora.Fiskarnas a-kassa har hamnat i en mycket ansträngd situation. Antalet medlemmar minskar drastiskt. och när 500 av drygt 600 medlemmar någon gång varje år måste lyfta a-kassa blir kostnaden stor och medlemsavgiften hög.

Därför har de ansvariga parterna inom fiskarnas a-kassa enats med parterna i de handelsanställdas a-kassa om att gå samman. Detta är mycket bra. På så vis skapas tryggare villkor och lägre avgifter. Men för att de två arbetslöshetskassorna ska få gå samman måste regler och förordningar ändras . Alliansen i arbetsmarknadsutskottet har nu tagit ett utskottsinitiativ till en förändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Målet är att trygga Sveriges fiskares a-kassa och syftet med utskottsinitiativet är att nu snabbt få till stånd en lagförändring för att den specialreglering i form av en avbrottsförsäkring som finns i fiskarnas a-kassa ska kunna behållas.Det handlar om regler som ger rätt till ersättning när fiske omöjliggörs av särskilda omständigheter som dåliga väderförhållanden exempelvis ishinder. Det är glädjande att vi snabbt nu kan få till stånd denna förändring i bred enighet så att fiskarna fortsatt kan få en en trygg försäkring mot arbetslöshet.

EU regelverk och svenska hagar

2010-12-17T15:56:00.000+01:00

Motivering

EU:s regelverk för jordbruket kan innebära att svenska hagar riskera att växa igen och den biologiska mångfalden försämras.
Svenska beteshagar med träd, buskar örter liknar inte en medeleuropeisk hage med oftast rena gräsytor utan träd.

Enligt de nya reglerna får det exempelvis inte finnas fler än 60 träd per hektar för att det ska utgå stöd till en svensk markägare. Hagar med träd betraktas inte som jordbruksmark utan som skog och omfattas inte av jordbrukspolitiken. Regelverket för jordbruksstöd har blivit krångligt.

Trädrika betesmarker bör ges stöd, för att bevara svenska hagar och marker. Biologisk mångfald och svenska vedertagna traditionella skötsel metoder bör gälla och beaktas när miljöersättningar utgår för skötsel av vårt svenska odlingslandskap.
Ovanstående bör beaktas vid kommande EU-förhandlingar.

Livstestamente

2010-12-17T15:54:00.000+01:00

Motivering

Det finns personer som har ett starkt önskemål att kunna dokumentera sin vilja om personliga önskemål i samband med livets slutskede. Man vill kunna förmedla önskemål till anhöriga och personal även om man hamnat i ett tillstånd då kommunikation inte längre är möjlig. Detta kan exempelvis vara noteringar om vilka anhöriga som ska kallas in vid livshotande tillstånd. Annan typ av information som kan vara bra för sjukvården att känna till, och som bör kunna läggas in i personens journal, är inställningen till exempelvis organdonation.

Journalanteckningar ska givetvis gå att ändra på om man så önskar. Den moderna tekniken tillåter redan att ett annat landsting kan få tillgång till valda delar av patientjournalen som betraktas som absolut nödvändiga, men medger idag inte att just ett livstestamente kan bli tillgängligt. Detta är en klar brist för det är ingenting som säger att insjuknandet sker i hemlandstinget.

Översyn av administrationen kring det staliga tandvårdsstödet

2010-12-17T15:52:00.001+01:00

Motivering

Under 2008 infördes ett nytt statligt tandvårdsstöd i form av ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot höga kostnader för de med stort behov av tandvård. Det var en viktig och angelägen reform.
Ett av målen med det nya statliga tandvårdsstödet var också att förenkla vårdgivarens administration.

Detta mål har ej till fullo uppfyllts. Många tandläkare har haft och har problem med datorkommunikation och funktion. Detta gäller såväl offentliga som privata vårdgivare. Administrationen har ibland varit betungande och tagit tid från det direkta patientarbetet.

Försäkringskassan har också i vissa fall under inkörningsperioden av de nya reglerna tillämpat återbetalningssanktioner, då kännedom om innehållet i regelverket var liten för den part som hade ansvar för dess tillämpning.
Med anledning av ovanstående bör det göras en översyn så att den offentliga och privata tandvården inte drabbas av ökad administration och högre kostnader.

Bättre stöd till anhöriga

2010-12-17T15:51:00.001+01:00

Motivering

Utan anhörigas insatser skulle den offentliga vården få stora problem. Idag hjälper nästan var fjärde vuxen person regelbundet en äldre eller sjuk anhörig i eller utanför det egna hushållet. De anhöriga står för ungefär 70 procent av den totala hjälpvolymen för personer över 75 år. Hjälpen utförs oftast av makan och kan bestå av socialt stöd, tillsyn eller hushållssysslor, men handlar ofta också om personlig hygien, matning och sjukvård. Det är ofta både glädjande och meningsfullt att ta hand om en anhörig men det kan också vara förknippat med oro, tung arbetsbelastning och försämrad ekonomi. Känslan av att inte räcka till och utmattningssymtom är vanliga.

Det är ofta ett självklart val att ta hand om sin sjukliga make eller maka, men faktum är att det inte finns någon sådan skyldighet . Det är kommunen som har ansvaret för att de som bor där får den hjälp de behöver. Den insats som den anhörige gör är en ren besparing för kommunen. Och det är inga småsummor. Bara de insatser som utförs av anhöriga till dementa beräknas spara c:a 40 miljarder kr om året för kommuner och landsting. Anhörigstödet varierar mycket över landet. Ofta tas den anhöriges insats för given.

Med en åldrande befolkning och en växande arbetsbörda för anhöriga är det viktigt att vi utformar ett anhörigstöd så att det blir hållbart i längden, både för individen och för samhället. Misslyckas vi med det riskerar vi de anhörigas hälsa och när de inte orkar längre faller ansvaret för de äldre tillbaka på samhället. Det är hög tid att uppvärdera de anhörigas insatser i samhället och ge dem det stöd de behöver. En översyn bör ske för att klarlägga vilka förändringar som är nödvändiga för att stödet till anhöriga ska bli bättre.

Regionala valsedlar

2010-12-17T15:49:00.000+01:00

Motivering

Valdeltagandet vid det senaste valet till Europaparlamentet blev glädjande nog högt. Emellertid kan än mer göras för att öka deltagandet.
Vi förordar möjligheten till regionala valsedlar. Vi tror att en valsedel som innehåller fler kandidater från den egna regionen kan öka intresset för EU-valet.

I det förra valet föll detta p.g.a. att Valmyndigheten endast åtar sig att distribuera en enda valsedel per parti. En kompletterande regional valsedel slår då undan distributionen av den nationella valsedeln. Mot den bakgrunden var det rätt att inte tillåta regionala valsedlar i valet 2009.

Inför nästa EU-val bör möjligheten att låta Valmyndigheten ges ansvaret för tryck och distribution av regionala valsedlar ses över.

Införande av screening för bukaortaaneurysm

2010-12-17T15:47:00.001+01:00

Motivering

Årligen avlider c:a 600 svenska män och drygt 200 kvinnor till följd av bukaortaaneurysm. Bråck på stora kroppspulsådern(aorta) i buken är särskilt vanligt hos äldre män. Ett aneurysm upptäcks antingen vid undersökning av buken med ultraljud eller datortomografi, eller först när bristningen sker .Aneurysmet kan opereras i förebyggande syfte. Ett sätt att försöka minska dödligheten i bukaortaaneurysm är att genom screening upptäcka tillståndet i ett tidigt skede.

Omfattande studier har gjorts om behovet och nödvändigheten av att införa screeningprogram. Kan screening minska risken för dödlighet i bukaortaaneurysm,är metoden kostnadseffektiv och etiskt försvarbar är frågor som belysts.
Screening för bukaortaaneurysm hos 65-åriga män pågår bla. i landstingen i Sörmland, Östergötland, Dalarna, Västmanland. Flera landsting är på väg att införa screening.

Landstingens beslut att införa metoden baseras i hög grad på en SBU-rapport från 2008där SBU gör bedömningen att screening för bukaortaaneurysm är en kostnadseffektiv och etiskt försvarbar metod. Nya vetenskapliga rön samt den pågående processen i landets landsting och regioner beträffande screening bör uppmärksammas och ligga till grund för ett nytt ställningstagande vilket skulle innebära en likvärdig vård i hela landet.

Fortsatt upplysning om kommunismens brott

2010-12-17T15:46:00.000+01:00

Motivering

Myndigheten Forum för levande historia är en myndighet som ska arbeta med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter.
Alliansregeringen har insett informationsbehovet om kommunismens brott och understödjer att Forum för levande historia informerar och genomför upplysningsarbete om kommunismens brott mot mänskligheten på likartat sätt som nationalsocialismens brott mot mänskligheten granskas.
Nämnda upplysningsarbete om kommunismens brott är bland annat riktat till gymnasieskolan som kunskapsuppbyggnad. I en första fas av projektet har fokus legat på regimerna i Kina. Kambodja och Sovjetunionen.
Då upplysningskampanjen pågått en stor del av förra mandatperioden är det positivt att det görs en avstämning av resultatet, samtidigt ska det också finnas möjligheter till ett fortsatt upplysningsarbete om kommunismens brott.

Ett livskraftigt jordbruk

2010-12-17T15:43:00.002+01:00

Motivering

Jordbruket är en viktig näring för Sverige. Vårt lands bönder producerar generellt produkter med mycket hög kvalitet. Sett utifrån ett internationellt perspektiv ligger svenska bönder i topp, både när det gäller kvalitetsaspekten och i arbetet med att förbättra miljön. Vi har dessutom ett flertal projekt sjösatta inom stärkelse- och sockerindustrin som om de faller väl ut kan vara av stor betydelse för det framtida jordbruket.

Samtidigt finns det utgångspunkter som är att betrakta som problematiska. Det svenska regelverket för jordbruk är i många avseenden betydligt skarpare än vad som gäller för bönder i övriga Europa. Konsekvensen blir en snedvridning av konkurrens som gör att svenska bönder hamnar i ett underläge gentemot övriga aktörer på marknaden. Detta är inte acceptabelt. Samma villkor måste gälla oavsett om köttet eller spannmålen produceras i Sverige eller något annat land. I regeringens budget ser vi en satsning på regelförenklingar som går i rätt riktning.

I landsbygdsprogrammet för 2007-13 satsas även en riklig summa, 35 miljarder kronor med syftet att förbättra konkurrenskraften, utveckla landsbygdsföretagandet samt ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket Men mer måste göras. Vi kan inte se på när andra aktörer erövrar mark på bekostad av våra svenska bönder som i många fall sitter fast i en djungel av regler och andra typer av bördor.
Sveriges bönder är själva kärnan i arbetet med att utveckla en levande landsbygd och öppna landskap. Inga tillsyningsmyndigheter eller teknokratiskt inriktade yrkesgrupper kan mäta sig med den betydelse bönderna har avseende denna viktiga framtidsfråga. Ur strikt miljömässiga aspekter innehar jordbruket en nyckelroll. Genom projektet Greppanäringen har jordbruket aktivt deltagit i att minska övergödningen, detta måste utvecklas ytterligare i samverkan med Sveriges bönder.

I Blekinge vill vi utveckla den småskaliga livsmedelproduktionen vilket ger möjligheter för företagen inom jordbruk- och livsmedelsektorn att växa. Detta får positiva konsekvenser i form av mer närproducerade livsmedel. Vi ser hur regeringen satsar inom området. Inte minst ambitionen att Sverige skall bli det främsta matlandet i Europa förpliktigar. Samtidigt saknas verkligt skarpa förslag som syftar till att verka i en riktning där aktörer inom sektorn avlastas. Det finns fall där enskilda producenter idag har orimliga bördor i form av avgifter och andra typer av pålagor sett utifrån verksamhetens omfattning. Om vi inte lättar på dessa bördor riskeras en utslagningseffekt av befintliga samt en blockeringseffekt av nya aktörer att inträffa.

Stimulanser till export av svenska produkter, ekologiskt odlat eller närproducerad mat är istället rätt väg att gå. Vi måste även konsekvent arbete för att tullar och andra typer av blockerande handelshinder tas bort, vilket skulle ge en extra dimension till ambitionen att svensk mat skall säljas över hela världen.
Ambitionen bör vara att ett gediget, långsiktigt och ambitiöst arbete som verkar för en likformning av de regelverk som är av konkurrensmässig natur inom EU genomförs.
På nationell basis bör förutsättningarna utredas om möjligheten att successivt ta ned avgiftsbelastning och genomföra fler förenklingar på det regelområde som är att förknippas med det svenska jordbruket och dess närliggande aktörer.

En balanserad vildsvinsstam

2010-12-17T15:41:00.001+01:00

Motivering

Vildsvinsstammen i landet har ökat snabbt under senare år. Följderna av den växande vildsvinsstammen har bland annat inneburit ökade skador på åker och jordbruksmark.
Skador som leder till ökade kostnader för den enskilde markägaren, som inte har någon möjlighet att få bidrag eller ersättning för dessa skador.
Riksdagen har beslutat att det ska finnas en vildsvinsstam i Sverige, men den stammen måste vara i balans med naturen och inte växa okontrollerat vilket drabbar markägare. En okontrollerad stam innebär ökade viltskador, större risk för trafikolyckor mm.

Regeringen har vidtagit viktiga åtgärder för att få en balanserad vildsvinsstam i landet. Någon enkel lösning på vildsvinsproblematiken finns dock inte.
Bättre samverkan måste till mellan markägare, jägare, myndigheter så att man på lokal nivå vidtar åtgärder.

Det är av stor vikt att uppmärksamma problemen med en växande vildsvinsstam och vad detta kan få för följder i framtiden.
Med anledning av ovanstående vill vi uppmärksamma regeringen om vikten av att vidta lämpliga åtgärder för att vi ska få en balanserad vildsvinsstam.

Civil olydnad försvagar demokratin

2010-12-17T15:38:00.002+01:00

Motivering

Det svenska jordbrukets djurhållning är bland de bästa i världen. Det finns stränga krav och de verksamma inom jordbruksnäringen är noga med att följa de regler som finns. Både bonden med ett litet jordbruk och de stora företagen vet att deras produkter blir bättre om djuren får leva under bästa möjliga förhållanden. Svensken har ett positivt synsätt till djurhållningen, vilket lett till några av världens bästa produkter.

Trots det finns det de som bestämt sig för att våra djurägare agerar fel bara för att de håller djur. De använder sig ibland av brott mot lagen för att fästa uppmärksamhet på sina ståndpunkter. Dessa aktivister försvagar dessutom vår svenska demokrati. Främst är det pälsdjursfarmningen som drabbats av våld både mot anläggningar och mot enskilda personer. Men även företag som arbetar med fjäderfä och äggproduktion eller djurfodertillverkning har drabbats under de senaste åren. Resultatet är förödande för olika producenter, t.ex. för svenska äggproducenter och för minknäringen. Förutom en enorm extra kostnad och förstörelse av enskild egendom blir alltfler producenter tveksamma till att fortsätta.
Våldet har fått överhand

Det borde vara oacceptabelt för samhället att enskilda människor attackerar och saboterar en fullt laglig näringsverksamhet. Samhället måste ta större ansvar och skydda de näringar och näringsidkare som hotas. De skall ha samma möjligheter att driva sin verksamhet i trygghet som alla andra företagare.
De ständiga attackerna mot näringsidkarna har gjort att försäkringsbolagen börjat bli tveksamma till att försäkra deras verksamhet och har i ett par fall nekat svenska producenter försäkring för deras egendom. Skulle det sprida sig vore det förödande för svensk produktion.

Om vi inte agerar nu riskerar vi att slå ut hela produktionsgrenar inom det svenska jordbruket. När vi föder upp djuren i Sverige kan vi med lagar, regler och kontroller ha vetskap om hur djurhållningen och produktionen går till. Om vi inte föder upp djuren i vårt land blir vi beroende av import, och vi kommer då inte på något sätt att kunna påverka regler och kontroller.
I det demokratiska Sverige på 2000-talet gör djurrättsaktivister allt för att göra just sina röster hörda. Några gör det till och med för att få avtjäna sina straff och propagera ännu en gång i domstolen. Man måste då se över om straffen som utdöms är tillräckliga, eftersom en del aktivister tar så lätt på att avtjäna respektive straff som en del av aktionen.

Det är inte bara jordbruket som drabbas av aktivisternas aktioner. Djurrättsaktivister agerar inte bara mot djurägare och jordbrukare som håller djur, det har förekommit att de också hindrat institutioner och företag som genomför djurförsök. Djurförsök genomförs först efter en noggrann kontroll från samhället via djurförsöksetiska nämnder som godkänner försöken. När samhället har konstaterat att forskarna följer reglerna för att minimera smärtor för djuren måste rättsväsendet vara berett att skydda forskningen och ingripa mot aktivisterna.

Svensk pälsdjursnäring i fara

Konsumenterna köper päls i svenska butiker oavsett om vi har ett förbud mot svensk pälsuppfödning i Sverige eller inte. Om vi t.ex. föder upp minkar i Sverige kan vi med lagar, regler och kontroller ha en vetskap om hur produktionen går till. Om vi inte föder upp minkar i vårt land är vi beroende av import, och vi kommer då inte på något sätt att kunna påverka regler och kontroller.

Under hösten har två stora minkutsläpp genomförts. Detta visar att aktivisterna inte stannar vid fredliga demonstrationer utan deras motstånd tar sig andra uttryck. Det är genom att utveckla svenskt djurskydd i samverkan med olika branschföreträdare, inspektionsmyndigheter och forsknings om resultat kan uppnås. Det är så man utvecklar svenskt djurskydd. Genom dialog och ständiga förbättringar. Inte genom minkutsläpp och skadegörelse. Det är en ordning som inte är acceptabel

Skötselplaner för tätortsnära ädellövskog och övrig skog

2010-12-17T15:36:00.001+01:00

Motivering

Upprättande av skötselplaner för kommuner med innehav av tätortsnära ädellövskog och övrig skog bör vara obligatorisk.
Områden skall finnas där träd kan växa upp, bli stora och gamla innan de dör. I sådana skogar trivs många växter, djur, insekter och svampar. I sådana skogar trivs människor.

Den biologiska mångfalden kan bibehållas. Kommunägda s.k. parkskogar i anslutning till bostadsområden kan fylla en dubbel funktion.
Dels kan de tätortsnära skogsområdena fylla människors behov av gröna rum för fritidsvistelse, motion och rekreation samt för lekande och lärande för de närboende. barn och ungdomar. Dels kan de vara områden för att upprätthålla en ekologisk mångfald.

Kommunernas vilja och förmåga skiftar i takt med ansvariga politikers intresse och med skiftande ambitionsnivåer hos ansvariga tjänstemän.
Lätt kan några års försummelser i skötseln resultera i att den biologiska mångfalden försämras.

För att stärka långsiktigheten i arbetet bör skötselplaner upprättas och förnyas exempelvis vart tionde år. På vissa orter upprättas idag sådana planer. För att garantera kontinuiteten i denna speciella skötsel bör upprättandet och aktualiserandet av dessa grönstrukturplaner göras obligatoriska och de bör upprättas i samråd med Skogsstyrelsen, ideella naturvårdsorganisationer och därmed ge möjlighet för engagerade medborgare att medverka.

Europeiska riktlinjer för minknäringen

2010-12-17T15:34:00.001+01:00

MotiveringSverige ligger vid en jämförelse med andra länder i topp när det gäller djurskydd. Våra regelverk och strävan att skapa långsiktiga förhållanden av högsta klass är omvittnad.

När det gäller svensk minknäring är även den på många sätt ett föredöme.
Företagen som är verksamma inom branschen har under decennier lagt grund för ett förhållningssätt som ständigt utvecklas och förbättras. Det är endast Danmark som kan mäta sig med Sveriges höga ambitionsnivå på området.
Samtidigt är det viktigt att understryka det faktum att svenska uppfödare årligen producerar1,3 miljoner skinn. Världsproduktionen har de senaste fem åren ökat från 28till 34 miljoner skinn på grund av ökad efterfrågan. När det gäller just producenter i andra länder är den kvalitativa nivån avsevärt lägre än i Sverige.

Detta är problematiskt av flera skäl.
Dels så leder denna typ av skillnader att svenska producenter missgynnas i förhållande till sina konkurrenter. En tyngre investeringsbörda i Sverige gör att aktörer i andra länder får ett försprång, något som går emot EU:s intentioner om konkurrens på lika villkor.
Dels så går det ut över djuren. Det faktum att andra länders miniminivå är betydligt lägre än Sveriges gör att minkarna utsätts för ett lidande som inte ligger i linje med svenska utgångspunkter. Det är således av yttersta vikt att dessa ojämna förhållanden snarast åtgärdas.

En väg att gå vore att införa särskilda bestämmelser gällande alla EU länder. En samsyn när det gäller regelverket inom djurskyddsområdet skulle forcera fram en generell kvalitetshöjning, samtidigt som det snedvrida konkurrensförhållandet åtgärdas. Sverige bör med sin framgångsrika och djurvänliga linje vara vägledande i detta arbete.

Beslut i denna riktning skulle även ge de strävsamma företagarna inom minkbranschen lugn och arbetsro. Utgångspunkten måste vara att det endast via ett brett och multilateralt regelverk som vi tillsammans skapar ett fullgott djurskydd. Utifrån den basen ökar förutsättningarna att generellt uppnå bättre villkor för såväl minkar som minkfarmare.

Det är av största vikt att frågan om en samordnad, europeisk syn på minknäring snarast lyfts och behandlas på EU nivå.

Organisera vården efter patientflödena

2010-12-17T15:33:00.001+01:00

Motivering
Svensk sjukhusvård är oftast organiserad klinikvis med kliniker för kirurgi, medicin, ortopedi osv. ”Stuprörs” och avdelningstänkande har traditionellt kännetecknat svensk sjukhusvård, även om det på senare tid har växt fram nya organisationsmodeller.
När sjukhusvården är traditionellt organiserad, klinikvis finns risken att vårdplatserna inte utnyttjas optimalt . En avdelning kan ha lediga platser, medan det är överbeläggning på en annan.
Multisjuka patienter med flera diagnoser och som behöver kompetens från flera kliniker och specialister kan komma i kläm. Informationen och samarbetet kan också vara bristfälligt.

Därför behövs ett nytänkande, där vården organiseras efter patientflödena och patientens upplevelse istället för efter avdelningstänkande. Köer skulle kunna kortas och tillgängligheten blir bättre om vården organiserades som en sammanhållen kedja där IT håller samman informationen och där alla aktörer i kedjan har tillgång till information om patienten.
Logistiska kedjor uppbyggda kring olika sjukdomar med exempelvis en för stroke, en för höftleder, en för diabetes etc. Vårdgivaren ska oavsett var patienten befinner sig kunna lägga in aktuell information mm.

Jag menar att vi bör verka för att specialisten i framtiden kommer till patienten istället för att patienten flyttas runt mellan olika avdelningar. Resursutnyttjandet och samverkan blir bättre. Multisjuka får en mer samman hållen vård. Patienten sätts i centrum.

Vindkraftverks påverkan på känsliga kulturmiljöer

2010-12-17T15:31:00.001+01:00

Motivering

Jag vill med denna motion väcka uppmärksamhet på de problem som enligt min uppfattning ibland kan förekomma i samband med tillståndsgivningen för byggandet av vindkraftsanläggningar i avvägningen emot kulturminnen.
Storskalig utbyggnad av industrianläggningar för produktion av vindkraft är en relativt ny företeelse i landskapet. Förvisso har såväl Riksantikvarieämbetet som Boverket utfärdat råd och anvisningar. Dock finns exempel på tillståndsgivande där man kan ifrågasätta om en rimlig bedömning gjorts gentemot andra intressen. Att vindkraftverk påverkar landskapsbilden är ofrånkomligt.

Att lagstiftningen är till för att pröva och minimera eventuella skador är omtvistligt. Vindkraft är industrianläggningar för att producera el. Vilken inverkan en etablering av industrianläggningar.
ger på landskapsbild, natur och kulturmiljö är ibland en subjektiv bedömning. Dock får höga roterande anläggningar som vindkraftverk en dominerande roll som måste föranleda omsorgsfull prövning.
Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Stora vindkraftverk i nära anslutning till exempelvis kyrkor och kyrkogårdar kan påverka kulturhistoriska värden.

Jag finner det lämpligt att det görs en översyn av de regler som finns och hur tillämpningen har varit för att undvika framtida konflikter mellan vindkraftsetableringar och kulturbyggnader, exempelvis kyrkor med en månghundraårig historia.

Sydostlänken

2010-12-17T15:29:00.000+01:00

Motivering

Djuphamnen i Karlshamn är en av Sveriges största hamnar och har dessutom ett strategiskt läge som gör att den får en naturligt stor betydelse för hela landet. Av Sveriges 52 hamnar låg Djuphamnen 2007 på en sjunde plats mätt i mängden gods som passerar – 7,3 miljoner ton – och av den sittande regeringen bedömts som intressant när det gäller framtida satsningar, och den kan komma att få en viktig roll för såväl snabba som miljövänliga transporter till och från Asien via transsibiriska järnvägen. Samtidigt stärks Sveriges förmåga att hävda sig på de nya transportmarknaderna i och omkring Baltikum.

Västra hörnet av Blekinge tillsammans med de intilliggande kommunerna i Skåne och Småland utgör den mest industriintensiva regionen i södra Sverige och är hem till väl kända industrier som Volvo PV, Ikea, Stora Enso, Södra Cell och Aarhus/Karlshamns AB. Alla kännetecknas av stora och tunga godsflöden och har samtliga visioner om en expansion mot Östeuropa. Företagen satsar också resurser på förstudier. Sydostlänken som infrastruktursatsning är mycket viktig om vi skall värna om att arbetstillfällena som dessa företag skapar i regionen blir kvar.
Med Sydostlänken menas den järnväg för sammankoppling av Södra stambanan och Blekinge kustbanan via Olofström. För att koppla samman den redan elektrifierade kustbanan med den befintliga järnvägssträckningen mellan Olofström och Älmhult – en ännu ej elektrifierad sträcka i stort behov av upprustning – krävs endast 12 kilometer järnväg. Det är byggnationen av själva Sydostlänken som enligt vår mening bör ha högst prioritet i nuläget.

Ur ett nationellt infrastrukturperspektiv innebär en utbyggnad av Sydostlänken och en förbättring av kvaliteten på närmast angränsande järnvägssträckor en relativt liten satsning. En sådan satsning skulle dock sannolikt få mycket positiva effekter på såväl regionen som resten av landet.

En satsning på Sydostlänken skulle innebära att skillnader i möjlighet för olika delar av landet att utveckla sitt näringsliv jämnas ut samtidigt som sårbarheten minskar och flexibiliteten ökar i det befintliga spårsystemet. Satsningen skulle också innebära en viss avlastning i angränsande regioner som exempelvis Skåne. På lokal nivå skulle driftsäkerheten för bland annat Volvos transporter mot Belgien och Göteborg ökas.

En utbyggnad av Sydostlänken innebär att transporter som idag sker på väg istället skulle gå via järnväg, vilket inte bara är rimligt ur klimatsynpunkt utan dessutom minskar risken för olyckor.

En utbyggnad av Sydostlänken innebär stora förbättringar på i princip varje punkt om man jämför med hur situationen ser ut idag. De lokala och regionala möjligheterna till tillväxt och utveckling förbättras, miljön och säkerheten gynnas och det redan etablerade spårsystemet blir mindre sårbart. I längden gynnas hela Sverige.
Regeringen bör undersöka förutsättningarna att inför nästa planperiod påbörja en analys av en utbyggd sydostlänk.

Ökat behov av geriatriker

2010-12-17T14:39:00.001+01:00

Motivering

Svenskarna är ett åldrande folk. För var ny dag som går ökar den äldre andelen svenskar gentemot den yngre. Inom en inte allt för avlägsen framtid väntas en fjärdedel av alla svenskar tillhöra den grupp vi brukar kalla för äldre. I takt med att antalet äldre ökar så ökar också vårdbehovet och kravet på fler vårdplatser. Därför anser vi att vi måste fortsätta det positiva arbete som Alliansregeringen genomfört för landets äldre. Det är vår mening att tillgången till geriatriker, specialiserade läkare med kunskap om åldrandets sjukdomar bör kunna utökas. Vilket i förlängningen minskar belastningen i den övriga vården, och då främst inom akutsjukvården.

Sverige behöver därför fler utbildade geriatriker, många av dem vi har idag närmar sig pensionsålder. Uppskattningsvis finns det idag ca 500 yrkesverksamma geriatriker i Sverige. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting har varje år 25 nya geriatriker sitt inträde på arbetsmarknaden, samtidigt som 15–20 per år går i pension. Detta innebär ett mycket lågt nettotillskott varje år i förhållande till det ökade antalet äldre.

Att utöka antalet geriatriker synes vara det mest effektiva sättet att snabbt få till stånd rätt vård och behandling för landets äldre. Därför anser vi att vi bör fortsätta det goda arbetet som alliansarbetet påbörjat och därtill arbeta för att utbilda fler specialister i geriatrik.

Rätt person på rätt plats inom vården

2010-12-17T14:36:00.002+01:00

Motivering

Vården är en kunskapsorganisation där medarbetarna, deras kompetens och engagemang är avgörande för såväl kvalitet som resultat. Ingen annan bransch har så stor andel högutbildade medarbetare. Med en sådan koncentration av kompetens är det viktigt att de anställda har arbetsuppgifter som matchar deras sakkunskaper. I allt för stor utsträckning ser vi idag hur läkare tvingas lägga tid på administrativt arbete och hur medarbetare ”växer fast” i specifika vårdområden.

Vår målsättning måste vara att ge personalen en större delaktighet i sitt arbete samt bättre arbetsvillkor. Detta kan skapas på en mängd olika vis, det är viktigt att rätt person arbetar med rätt uppgifter på rätt arbetsplats.
Rätt person på rätt plats

En grundläggande del i arbetet med att effektivisera vården är att skilja administrativt arbete från praktiskt vårdande. Genom att låta särskilt avdelad personal utföra rent administrativt arbete frigörs patienttid för såväl läkare som sjuksköterskor. Kort sagt bör vårdpersonal ges mer tid för att göra det de är utbildade till – att arbeta med och hjälpa patienter. Vidare bör sjuksköterskornas och undersköterskornas arbetsuppgifter inriktas mer mot medicinsk vård. Med fler och bredare kompetenskrav och karriärvägar kan yrket både förnyas och utvecklas.

För att öppenvården ska klara de utmaningar i form av ökat vårdbehov och brist på specialistkompetenser den står inför behöver fler specialistläkare anställas. Det bör också bli lättare att byta specialitet eller omskola sig. För dessa bör skräddarsydda utbildningar, anpassade efter varje läkares kompetensram och framtid erbjudas. Även för sjuksköterskor måste det bli lättare att omskola eller vidareutbilda sig.

För vårdpersonal som så önskar bör möjligheten att bedriva klinisk forskning bli en realitet. Efter år i sin bransch kan få personer mäta sig med den sakkunskap en vårdanställd besitter. Därav torde de vara en stor tillgång även vid klinisk forskning. Idag är det två skilda karriärsspår att utbilda sig inom vården eller att bedriva klinisk forskning.
Ökad mångfald i vården

Vården och dess personal står inför en rad utmaningar och möjligheter. Centralt i detta står vikten av en mångfald för såväl vårdtagare som vårdpersonal. Genom nya utvecklingsmöjligheter och fler vägar till entreprenörskap kan vi få fler attraktiva arbetsgivare inom vårdsektorn. Tiden då landstingen var ensamma arbetsgivare inom området är förbi. Jag menar därför att vi måste uppmuntra alternativa driftsformer för personalen. Många är de undersökningar som styrker att anställda i mindre organisationer oftast har större välbefinnande än i större. Ökade utmaningsrätter är en väg att gå, vilken jag tror är nödvändigt för att vi ska få fler unga att söka sig till hälso- och sjukvårdssektorn och för att de som idag arbetar där ska välja att stanna kvar. Valfrihetssystem och kundvalsmodeller gynnar såväl patienter som de som valt ett vårdyrke.

Svensk vård är bra – men kan bli bättre. Genom effektiviseringar, mer patienttid för läkare, ökad mångfald och större anpassningar kan fler människor få den vård de behöver inom rimlig tid. Med en större flexibilitet i vårdyrkena samt ökade vidareutbildningsmöjligheter kan vi få en dynamisk vård med såväl patient som personal i centrum.

Brott på anstalter

2010-12-17T14:35:00.001+01:00

Motivering

Att dömda brottslingar fortsätter att begå brott även efter det att de omhändertagits är ett återkommande fenomen. På landets anstalter polisanmäls varje år brott, såsom narkotikabrott, skadegörelse, misshandel och olika former av hot. Ytterst få av dessa anmälningar leder dock till åtal. En uppskattning pekar mot att knappt var tionde polisanmälan av ett brott begått på anstalt leder till åtal.
Detta sänder inte bara ut signaler om att det är accepterat att begå brott, utan kan också försvåra vid bedömningar av om den dömde har gjort sig förtjänt av villkorlig frigivning eller tidsbestämning av livstidsstraff.

Den bakomliggande faktorn till detta sägs vara att åklagarna ej finner det mödan värt att åtala någon som redan sitter omhändertagen för ett längre straff. De undantagsfall som leder till åtal består i regel av grövre brott, såsom mord eller grövre fall av misshandel. Bakgrunden är att domstolsväsendet mycket sällan dömer redan omhändertagna brottslingar till ytterligare påföljder. Detta leder till att de mindre brotten på anstalterna ofta prioriteras bort. I slutänden medför detta en oacceptabel situation som inte bara är fel ur en rent juridisk synvinkel, utan även skapar en stor otrygghet på landets anstalter, för såväl dömda brottslingar som personal.

Det är en olycklig väg att gå att se mellan fingrarna på mindre brott, bara för att gärningsmännen redan funnits skyldiga till ett annat brott. En lagöverträdelse är en lagöverträdelse och bör behandlas lika, oavsett om den begås på öppen gata eller bakom anstaltens låsta dörrar.

En skärpt tillsyn och uppföljning av de polisanmälningar som görs på landets anstalter är således en viktig prioritering för såväl rättssäkerheten som tryggheten på redan idag otrygga platser. Undertecknad önskar således att riksdagen tar ställning för bättre uppföljning och mindre överseende avseende brott som begås på anstalter.

En jämställd och likvärdig vård

2010-12-17T14:28:00.001+01:00

Motivering

Utvärderingar och uppföljningar gjorda av Socialstyrelsen visar att kvinnor i betydligt större omfattning än män uppsöker läkare. Kostnaderna för kvinnors läkarbesök är även, totalt sett, cirka 16 procent högre än för män. Trots detta får män ofta nyare och därmed dyrare läkemedel än kvinnor. Samtidigt rapporterar kvinnor oftare biverkningar och läkemedelsrelaterad sjuklighet än män.
Dessa exempel är bara några få i raden som pekar på att den svenska vården är sämre anpassad till kvinnors behov och förutsättningar än till mäns. Det är för mig oacceptabelt att könet ska styra och i slutänden avgöra kvaliteten och träffsäkerheten på den vård som erbjuds landets sjuka. Det kan antagas att kvinnors mer frekventa vårdnyttjande speglar en frustration över bristande omhändertagande och en mindre effektiv vård. Ett exempel på detta är hur kvinnor med kroniska smärttillstånd upprepat vänder sig till den öppna vården.

Jag anser att vi mer måste uppmärksamma skillnader mellan könen i vårdens bemötande.

Kvinnor och män ska erbjudas och ges jämställd och likvärdig vård. En viktig del i detta är att utprovning av läkemedel ska ske på både kvinnor och män. I dagsläget är män föremål för en stor majoritet av all läkemedelsutprovning, trots att kvinnor och män ofta uppvisar olika symtom vid samma sjukdom. I slutänden innebär det minskad träffsäkerhet och sämre resultat vid läkemedelsbehandling av kvinnor. Vidare anser jag att nya behandlingsmetoder, läkemedel och diagnostik också ska anpassas utifrån kvinnors villkor, någonting som sker allt för sällan idag. Kort sagt efterlyser jag att genusperspektivet ska genomsyra vården på ett naturligt sätt. I allt ifrån vård och omsorg till forskning och medicinsk utveckling bör man i större utsträckning ta hänsyn till både mäns och kvinnors behov och förutsättningar.

Läkemedelsinformation för äldre

2010-12-17T14:26:00.001+01:00

Motivering

Alliansregeringen har inlett ett ytterst viktigt arbete för landets alla äldre. Men arbetet måste fortsätta för att fler ska kunna leva ett gott liv. För många äldre innebär medicinering att de kan leva ett gott liv trots fysisk eller psykisk ohälsa. Bland de boende på särskilda boenden är det snarare en regel än ett undantag att dagligen inta mer än tio olika mediciner. Läkemedelsanvändning är dock i många fall komplicerat och kan medföra betydande hälsorisker. Bristande information vid läkemedelsanvändning kan ofta leda till såväl övermedicinering som onödiga kostnader för såväl den enskilde som samhället i stort. Mer än var fjärde äldre patient får enligt Socialstyrelsen idag läkemedel som är direkt olämpliga för äldre människor.

Problem av denna karaktär konstaterades under mitten av 1990-talet av bland andra Socialstyrelsen. I lokala försök har man sedan dess försökt motverka de potentiella problem som felanvändning av läkemedel kan medföra. Inom ramarna för dessa har man analyserat och diskuterat patienters totala läkemedelsanvändning i samråd med läkemedelskunniga, för att på så sätt förhindra att mediciner nyttjas i kombinationer som är kontraproduktiva eller rent av skadliga för patienten. Enligt försökens utvärderingar har denna typ av läkemedelsinformation entydigt lett till positiva effekter såsom mindre läkemedelsbehov och minskade symptom. I en av studierna sjönk läkemedelskostnaderna för läkemedelsbrukarna med över 1 400 kronor per vårdtagare till följd av upptäckter av tidigare övermedicineringar. Kort sagt leder läkemedelsinformation för äldre ofta till oförändrat eller ökat välbefinnande, till en minskad läkemedelskostnad. En studie gjord vid Karolinska Universitetssjukhuset visar att en av tre akuta sjukhusinläggningar där patienten är över 70 år beror på läkemedelsbiverkningar.

Idag genomförs läkemedelsgenomgångar i en handfull kommuner och landsting runt om i Sverige. Utfallen och attityderna kring dessa är entydigt mycket goda och tyder på att liknande resultat skulle kunna uppnås i övriga landet. Då kunskapen om dessa verksamheter är liten och oförankrad menar jag att frågan om läkemedelsinformation för äldre bör lyftas till det nationella planet.

Med anledning av ovanstående menar jag därmed att en fortsatt riksomfattande satsning på läkemedelsinformation bör prioriteras. Fler kommuner och landsting bör göra läkemedelsgenomgångar. Detta skulle medföra långtgående effekter för Sveriges sjuka, såväl ekonomiskt som i höjning av livskvalitet.

En Europeisk vårdgaranti

2010-12-17T14:21:00.001+01:00

Motivering

Frågan om en europeisk patientrörlighet debatterades flitigt i Europaparlamentsvalet. Detta mot bakgrund av EG-domstolens beslut att patienter som stöter på otillbörliga förseningar av utredning och behandling har rätt att vända sig till ett annat medlemsland och där få vård som sedan ersätts i hemlandet. Denna rättighet har utvecklats i efterföljande domar och uttolkats ifrån EU:s grundfördrag. Genom praxis har domstolen utformat vad som närmast kan liknas vid en europeisk vårdgaranti. Dessa patienträttigheter finns i dag endast i form av svårtolkad domstolspraxis och inte i konkret lagstiftning. Därför anser undertecknade att det är av stor vikt att en renodlad europeisk vårdgaranti sjösätts.

För oss är det enkelt. Alla ska ha rätt till den vård de behöver, oavsett i vilket land eller län de bor. Vid eventuell fördröjning, känd bristfällig vårdkvalitet eller vid sällsynta sjukdomar bör vi eftersträva ett utökat samarbete mellan medlemsländerna I EU. Det kostar inte mer att få den vård man ändå ska ha, men kortar sjukskrivningstider och mänskligt lidande. Vi menar sålunda att patientens rättigheter i stället ska handla om att ha rätt till den vård och vårdkvalitet man behöver, så att man snabbt blir frisk. Makten över vården ska i så stor utsträckning som möjligt ligga hos patienten själv, inte hos politikerna. Det får inte vara så att byråkrater ska tvinga människor stå kvar i kön bara för att den svenska sjukvården inte räcker till.

Vi vill således utöka valfriheten i fråga om var den enskilde kan söka sin vård. Det är för oss obegripligt varför det skall vara svårare för landstingen att tillåta behandling utomlands än att tillåta den i grannlandstinget. I dagens globaliserade samhälle finns gränserna mest i kartböckerna och står inte längre för begränsningar i samma utsträckning som tidigare. Det innebär att patienter i Blekinge eller i Östergötland– som på sedvanligt sätt har fått behovet av en operation eller behandling fastställt där hemma – skall kunna få nödvändig vård utomlands om landstinget inte klarar av att erbjuda den inom rimlig tid. Framsteg har gjorts i frågan sedan alliansregeringen tillträde. Nu måste vi fortsätta arbetet med att införa en europeisk vårdgaranti

Patientens rättigheter bör därför utvidgas till att även omfatta rätten att söka såväl akut som planerad vård inom valfritt EU-land – i form av en europeisk vårdgaranti.

Förkortande av förnyelseintervaller för bilstöd

2010-12-17T13:34:00.004+01:00

Motivering

I Förenta nationernas barnkonvention, som antogs av FN:s generalförsamling år 1989, är grundtanken att alla barn har ett lika människovärde. Enligt artikel 2 ska inga barn på något sätt utsättas för diskriminering. Vidare står det i barnkonventionen, artikel 23, att barn ska ha rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör att de kan delta aktivt i samhället. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008:23) ska barn med funktionshinder ha samma rätt till grundläggande friheter som alla andra barn och de ska erbjudas stöd anpassat till deras funktionsnedsättning. För att barn med funktionsnedsättning ska få möjlighet till ett aktivt liv är det viktigt att förflyttningar mellan olika aktiviteter möjliggörs.

Den fysiska miljön innehåller ofta en mängd problem för barn med funktionsnedsättning och skapar barriärer i vardagen som stör till exempel lek och andra dagliga aktiviteter. För att barn med funktionsnedsättningar ska kunna delta i alla livsområden på lika villkor ska de stater som har skrivit under konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomföra åtgärder så att de får samma tillgång som andra när det gäller bland annat tillgänglighet i den fysiska miljön, transporter och information om detta (FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2008:9). Enligt socialtjänstlagens kapitel angående människor med funktionsnedsättningar (SFS 2001:453) har Sveriges kommuner ett ansvar att se till att individer med funktionsnedsättning kan vara delaktiga i samhället på samma villkor som övriga medborgare. För att detta ska kunna ske behöver också barn med funktionsnedsättningar kunna förflytta sig mellan olika dagliga aktiviteter.

Fungerar inte barnets transportsituationer försvåras möjligheten till meningsfull aktivitet och de riskerar att inte kunna ta sig till och utföra de aktiviteter de önskar. Detta kan beskrivas som occupational deprivation och innebär att barnet berövas möjligheten att utföra meningsfull aktivitet på grund av yttre omständigheter. Det är således inte barnets funktionsnedsättning som är orsaken till berövande av meningsfull aktivitet, utan det är faktorer i omgivningen som ligger till grund.

Många barn med motoriska funktionsnedsättningar som till exempel CP, muskelsjukdomar och ryggmärgsbråck är i behov av specialanpassningar för att kunna färdas säkert. De flesta resor som görs av ett barn med motoriska funktionsnedsättningar genomförs med familjens egen bil och knappt en tredjedel av dessa bilar är anpassade efter barnets funktionsnedsättning. Det har också visat sig att barn med funktionsnedsättningar löper en ökad risk för att råka ut för personskada vid en eventuell olycka. Det beror på två olika anledningar, dels är barn med funktionsnedsättningar mer känsliga för yttre våld än andra barn, dels har sällan lämpliga säkerhetsåtgärder vidtagits. Det är svårt för barnens föräldrar att veta vilket sätt som är det säkraste sättet för barnen att färdas. Kunskapen hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar angående hur barnen ska resa på ett säkert sätt är dålig. Tre av fyra föräldrar till barn med autism upplever oro när deras barn åker skolskjuts eller färdtjänst. Varannan förälder känner även oro när barnet färdas i det egna fordonet då kunskap ofta saknas om hur barnen ska transporteras på ett säkert sätt. För barn med funktionsnedsättningar kan inte alltid säkerheten garanteras med hjälp av vanliga bilbarnstolar och säkerhetsbälten. Även föräldrar till barn med motoriska funktionsnedsättningar beskriver en oro över sina barns transportsituationer.

Bilstöd är ett ekonomiskt bidrag som man kan ges genom Försäkringskassan (FK), vilka enligt lag 2006:490 är ansvariga för hanteringen av dessa ärenden. I slutet av 1940-talet infördes de första reglerna om statligt bilstöd till personer med funktionshinder. Då var syftet att underlätta resor till och från arbete samt yrkesinriktade studier. Sedan dess har frågan om bilstöd behandlats av ett antal statliga utredningar och systemet har successivt förändrats (SOU 2005:26). Idag ser processen och reglerna ut enligt nedan: För att kunna få bilstöd måste man vara skriven i Sverige och tillhöra någon av bilstödets fem bidragsgrupper. De är:

Grupp 1: Personer som är under 65 år och som är beroende av bil för att kunna arbeta, studera och/eller genomgå rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. Dessa ska beräknas pågå i minst ett halvår.

Grupp 2: Personer som tidigare beviljats bilstöd enligt grupp 1 men som nu får sjuk- eller aktivitetsersättning samt är under 65 år.

Grupp 3: Personer som är mellan 18 och 49 år och ska köra bilen själv.

Grupp 4: Personer som är funktionsnedsatta och har barn under 18 år och behöver bil för att kunna ta sig fram med barnet.

Grupp 5: Personer som har ett barn med funktionsnedsättning.
Den relevanta gruppen för denna motion är således grupp 5. I FK:s informationsfolder skriver man:

Du kan tillhöra grupp 5 om du har barn med funktionsnedsättning, bor ihop med barnet, behöver bil för att kunna förflytta dig tillsammans med ditt barn, och ska köra bilen själv. Som förälder räknas även den som är vårdnadshavare för barnet, som håller på att adoptera barnet eller har tagit hand om barnet för minst tre år framåt. Du räknas också som förälder om du bor ihop med en förälder till barnet och ni är eller har varit gifta alternativt har eller har haft gemensamma barn.

Som funktionsnedsättning menas ett bestående men som är troligt att det finns kvar i minst nio år framåt. Det är konsekvenserna av funktionsnedsättningen som avgör om man har rätt till bilstöd och inte själva funktionsnedsättningen i sig. Barnet måste ha återkommande och stora bekymmer med att förflytta sig med allmänna kommunikationer, vilket till exempel kan vara på grund av rörelsehinder, smärtor och/eller andningssvårigheter. Bedömningen utgår från vilka svårigheter barnet har utifrån sin funktionsnedsättning samt om och i så fall vilka hjälpmedel barnet använder.

Förmedlingsprocessen har studerats och bedömts vara krånglig och sakna en adekvat leveranskontroll. Vidare saknas det en samordnande funktion. FK varken känner kundens (dvs. barnets och familjens) behov eller vet hur processen har fungerat eftersom inga utvärderingar gjorts. Framtagande av sådana data bidrar till att säkerställa att de av riksdagen fastställda transportpolitiska delmålen tillgänglighet, trafiksäkerhet och transportkvalitet säkerställs för de barn som måste transporteras i anpassade fordon. Antalet bilstöd för grupp 5 år 1998–2007 uppgår till något fler än 3 452, vilket visar att gruppen är liten till omfånget.

Problemet som denna motion tar sitt avstamp i är den tillämpning som görs i samband med definitionen av funktionsnedsättning, där man numera (sedan 2007) tillämpar en 9-årsregel för alla former av bilstöd. Detta drabbar på ett orimligt sätt barn med funktionshinder vars föräldrar är i behov av detta stöd för att kunna leva upp till målet om alla barns lika värde och möjlighet till delaktighet i samhället. Mitt förslag är att återjustera denna regel till 7 år. På sikt bör det även utredas huruvida tidsramen ska sänkas ytterligare.

Anledningen till varför man justerade den tidigare 7-årsregeln till 9 år finns utförligt beskrivet i SOU 2005:26, men man kan konstatera att detta besluts togs utan hänsyn till barn med funktionsnedsättningar. Faktum är att 9-årsregeln omöjliggör att en familj kan få mer än ett enda bilstöd under ett barns uppväxt, såvida man inte ansöker om det redan det år då barnet föds, vilket i sin tur inte kommer att beviljas – även om barnet föds med ett uppenbart rörelsehinder såsom ryggmärgsbråck – eftersom barnets behov under sitt första levnadsår inte radikalt avviker från andra spädbarns vad gäller transport i bil. Vidare är 9-årsregeln gränsande till absurd då det implicit förväntas av föräldrarna att de ska kunna överblicka sitt barns behov av bil och fordonsanpassning under t.ex. levnadsperioden 4–13 år i barnets liv. För föräldrar till barn med progredierande muskelsjukdomar som t.ex. Duchenennes muskeldystrofi, vilken debuterar i 4-årsåldern, där barnet blir rullstolbundet i yngre tonåren och i behov av elektrisk rullstol i de övre tonåren, är uppgiften övermäktig. En återgång till den tidigare 7-årsregeln för grupp 5 förefaller både rimligt, humant och klokt. Att göra de ovan beskrivna bedömningarna på 7-årsbasis ger de redan svårt utsatta föräldrarna en något rimligare situation, även om en ytterligare sänkning av tidsramen vore att föredra.

Öppna kvalitetsregister i vården

2010-12-17T13:32:00.002+01:00

Motivering

Patienter i olika delar av landet får inte vård på lika villkor. Tvärtom finns det stora skillnader i väntetider och medicinsk behandlingspraxis både inom och mellan landstingen. Att vissa vårdgivare tillhandahåller vård av en exceptionellt hög kvalitet eller mindre förekommande specialiteter är någonting mycket positivt. Tyvärr finns det såväl dalar som toppar i den svenska vården. Vårdgivare som inte lever upp till ställda krav avseende såväl kvalitet som tillgänglighet är idag en del av verkligheten för landets patienter.

I många länder finns idag öppna nationella kvalitetsregister, vilka syftar till att ge medborgarna möjlighet att ta del av redovisning av hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet. Arbete med liknande system har även påbörjats i delar av vårt land, men ännu finns inget heltäckande system på nationell nivå. Öppnare resultatredovisning bidrar till att utveckla kvaliteten och effektiviteten i sjukvården. Detta skulle stimulera alla som arbetar i vård och omsorg att ta del av den egna verksamhetens resultat, vilket är en förutsättning för att de skall kunna vara delaktiga i att utveckla verksamheten.

Öppna jämförelser har blivit ett av våra viktigaste verktyg för att förbättra vården och omsorgen. I takt med att allt mer av fria val införs inom vård, omsorg och sociala tjänster ökar också behovet av att medborgare får tillgång till information, för att hitta det som passar bäst och eller har högst kvalitet.
Olika intressenter har olika behov av information om hälso- och sjukvårdens kvalitet, resultat och tillgänglighet. Patienter och övriga medborgare efterfrågar information om kvaliteten för att kunna göra informerade val av vårdgivare och för att kunna medverka i beslut av betydelse för den egna hälsan. Vårdgivarna å sin sida behöver information om kvalitet och resultat för egen kontroll samt verksamhetsutveckling. Genom att låta såväl vårdgivare som vårdtagare rapportera till ett gemensamt registersystem kan en så rättvisande bild som möjligt ges av skillnaderna i svensk vård.

Med nationella jämförelser i öppna kvalitetsregister kan man lätt styrka och utvärdera huruvida invånarna i vårt land får en likvärdig vård. Med tydliga indikationer på var vården är tillfredsställande respektive undermålig kan jämförelser och vidare uppföljningar göras. Även erfarenhetsutbyte och forum för utveckling är en naturlig följd av ett införande av öppna kvalitetsregister i vården. Vidare kan öppnare jämförelser tjäna till en generell kvalitetshöjning då vårdgivare ej vill pekas ut som mindre kvalitativa i sina behandlingar.

Jag föreslår därför att riksdagen tar fortsatt ställning för öppna kvalitetssystem, där jämförelser kan göras mellan olika vårdgivare. Genom att göra resultatredovisningarna mer öppna och lättillgängliga kan vi stärka patientens ställning i vården.

En bättre folkhälsa

2010-12-17T13:30:00.002+01:00

Motivering

Ingen annan än den enskilde ansvarar ytterst för sin egen hälsa. När vår hälsa är god känner vi tryggheten och friheten att kunna forma våra liv som vi själva vill ha dem. Ohälsa innebär på samma sätt ofta ett stort mått av otrygghet och en känsla av otillräcklighet. Faktorer som ofta bidrar till ett större välbefinnande och en bättre självupplevd hälsa är hälsosamma levnadsvanor, meningsfullhet och stor påverkan i vardagen samt utvecklingsmöjligheter.

Människor måste kunna bygga sig ett tryggt liv med egen makt över vardagen. För detta krävs kunskaper som kan grundlägga ett friskt och bra liv, men även utrymme för att kunna använda sig av dem. Allt för liten tilltro sätts idag till den enskildes ansvar och möjligheter att göra detta. Att förebygga ohälsa är både en skyldighet och en rättighet för varje medborgare.
Som ovan anförts ligger hälsofrågan ytterst på den enskilde. Dock har samhället och staten också ett ansvar – ett ansvar att erbjuda och påvisa stöd och information för en bättre folkhälsa. Hälsofrämjande folkhälsoarbete bör utgå från det friska och välfungerande i samhället, för att sedan låta detta ”smitta av sig” till övriga delar.

Stödet vid folkhälsoarbete till den enskilda från såväl kommuner, som landsting och stat har stärkts under alliansregeringens tid men kan och bör utvecklas ännu mer. En viktig del i arbetet mot en bättre folkhälsa är fokus på så kallade livsstilssamtal. Dessa förs i allt för liten utsträckning med människor i de mer kritiska grupperna, vilka utsätter sig för större risker genom bland annat hög alkoholkonsumtion och bruk av narkotika. Med ökad kunskap om den egna situationen och tillgång till hjälp- och stödinsatser kan människor som på ett eller annat sätt drabbats av ohälsa eller hamnat i en social återvändsgränd få den hjälp de behöver för återgång till ett mer hälsosamt liv.

Skolorna har en oerhört viktig roll i det förebyggande folkhälsoarbetet. Med tidig och frekvent information kring hälsa och ohälsa skapas kunskaper och levnadssätt som kan bidra till ett friskare Sverige. Information om ett hälsosamt leverne bör således genomsyra hela skoltiden. Barn som lever i familjer där missbruk förekommer måste särskilt uppmärksammas. I samarbete med kommunerna bör stödgrupper för hjälp till dessa barn inrättas. En ökad satsning på psykologer till landets ungdomsmottagningar samt självmordsförebyggande åtgärder är vidare saker som är centrala för en ökad hälsa bland landets yngre. Därför är den stora elevhälsosatsningen från alliansregeringen oerhört välkommen.

Betydande insatser för folkhälsan bör även göras där majoriteten av landets befolkning spenderar en stor del av sin vardag, på arbetsplatsen. Genom morötter och ekonomiska incitament bör företag uppmuntras till att införa friskvårdssatsningar för sina anställda. En minskad ohälsa på arbetsplatsen är någonting som såväl stat som arbetsgivare drar stora vinster av. En vidare satsning på företagshälsovård är därför ett naturligt steg i vårdens utveckling.
Många av dessa frågor avgörs och konkretiseras idag på såväl kommunal som regional nivå. Det gör dock inte frågorna mindre intressanta för riksdagen och det nationella folkhälsoarbetet. Jag önskar med denna motion att riksdagen uttrycker en viljeriktning om att prioritera det viktiga folkhälsoarbetet. I enlighet med vad som ovan anförts menar jag att vi måste fokusera mer på förebyggande av ohälsa. Ju tidigare ohälsan bekämpas, desto mindre lidande för den enskilde och större vinst för oss alla.

Ett bättre företagsklimat

2010-12-17T12:55:00.002+01:00

Ett bättre företagsklimat

Motivering

Företagen är det svenska samhällets hjärta. Det är bara genom välmående företag vi kan bygga ett starkt Sverige där alla har ett jobb att gå till och kan känna en social trygghet. Det är därför en självklarhet att arbeta för underlättande och förbättrande av företagens villkor, för att på så sätt skapa fler jobb och minska utanförskapet. Det är oerhört viktigt att gynna och stimulera det som i grunden uppbär vår ekonomi.

Det är naivt att tro att entreprenörskap och företag kan planeras eller kommenderas fram. Dock kan man med finans- och utbildningspolitiska styrmedel skapa ett samhälle där det är mer sannolikt att framgångsrika entreprenörer och företag kan få bärkraft. Mycket kan och bör göras för att Sverige ska kunna dra full nytta av den stora potential vi har i form av goda infrastrukturella förutsättningar, god ekonomi och starka handelsförbindelser.

Att vara företagare ska inte vara besvärligt och förknippat med byråkratiskt krångel och statiska regelverk. Med ett friare företagsklimat ges landets företag bättre möjligheter att anpassa sina verksamheter och organisationsstrukturer efter vad som passar dem själva eller sin marknad.

Den stora majoriteten av Sveriges största företag grundades för över 50 år sedan. För att Sverige ska kunna utvecklas som nation måste fler och bättre företag startas. Nya företag skapar nya möjligheter och innovationer för framtida konkurrens. Ett viktig led i att skapa ett Sverige där egenföretagande snarare är en regel än ett undantag är att låta en entreprenöriell anda genomsyra hela utbildningssystemet. Med studier som stimulerar självförtroenden och viljan att ta för sig kan en grundläggande entreprenöriell strävan bli en naturlig del av lärandet på såväl grundskole- som gymnasienivå. Genom att främja elevernas nyfikenhet, kreativitet och beslutsförmåga skapas ett intresse för företagande redan i tidiga år för landets framtida företagare. Entreprenörskap som en pedagogik kan utmana och utveckla såväl rådande tankestrukturer som organiseringsformer och skapa nya grogrunder och förutsättningar för det svenska näringslivet. Genom att göra utbildningarna till naturliga mötesplatser för inspiration, reflektion och erfarenhetsutbyte får vi ett ökat samhällsklimat där entreprenörskapen är en del av vardagen.

Att satsa på och underlätta för företagen är att satsa på Sverige. Med fler och bättre företag får vi ett levande Sverige, där fler människor har ett jobb att gå till på morgonen. Med minskad byråkrati och ökade satsningar på entreprenörskap ger vi landets företagare ökade möjligheter att utvecklas.

Nyanlända ska snabbt komma i arbete.

2010-12-03T15:27:00.002+01:00

Det är den största förändringen av svensk integrationspolitik på 25 år. Anledningen till reformen är att introduktionen av nyanlända inte har fungerat. 30 procent av de nyanlända har arbete efter tre år i Sverige. Mediantiden från uppehållstillstånd till arbete är sju år.

- Det är oacceptabelt och vittnar om stora strukturella problem i organisationen av insatser den första tiden i Sverige. Därför har riksdagen fattat beslut om en genomgripande reform för att skynda på nyanländas arbetsmarknadsetablering. Arbetsförmedlingarna tar över ansvaret för nyanlända.

- Varje nyanländ ska utifrån sina egna förutsättningar få professionellt stöd för att så snabbt som möjligt såväl lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjnings samt få kännedom om de skyldigheter och rättigheter som gäller i Sverige.En etableringsplan görs upp,alla nyanlända behöver också en person som är välorienterad i det svenska samhället,en lots som kommer att få en ersättning baserad på prestation och resultat.

- När systemet är i full drift beräknas såväl samhället som de nyanlända att vinna på det. Stat och kommun i form av lägre kostnader och högre skatteintäkterDen nyanlände i form av bättre möjligheter att forma sitt eget liv och genom arbete klara sin egen försörjning.

Kristendomens särställning

2010-11-18T21:56:00.000+01:00

Vi gläder oss åt att kristendomen även i fortsättningen kommer ha en särställning i skolans religionsundervisning. Skolverkets förslag att likställa de fem världsreligionerna blir därmed inte verklighet. Svenska elever kommer även i framtiden att få lära sig mest om den religion som under de senaste tusen åren haft störst inverkan på vår kultur och vårt samhälle.

Men alla är inte lika glada. Exempelvis menar ledande företrädare för oppositionen att beslutet skickar signaler om att kristendomen är mer värd än andra religioner. De verkar även mena att regeringen alltid måste följa Skolverkets råd. På båda dessa punkter har de fel.

För det första är det vi folkvalda som fattar beslut om hur lagar och förordningar ska utformas i Sverige – inte myndigheter eller experter. Det är viktigt att komma ihåg.

För det andra är det ingen som hävdar att kristendomen skulle vara bättre eller finare än någon annan religion. Men, det går inte att bortse från att kristendomen, som ingen annan religion, spelat en mycket viktig roll i Sverige. I tusen år har kristendomen haft stort inflytande över hur våra lagar är konstruerade, vilka helgdagar vi är lediga och hur många av våra traditioner ser ut. Exempelvis är det ingen slump att vår flagga pryds av ett kors.

Väldigt få tycker att det är konstigt att vi på historielektionerna läser mer om vår historia än till exempel om Englands eller Turkiets. Inte heller är det konstigt att det på samhällskunskapslektionerna läggs mest tid på hur den svenska demokratin fungerar istället för att lika mycket energi skulle gå till att studera övriga länders olika styrelseskick.

Men, frågar då vän av ordning, kan vi inte fördjupa oss även i de andra världsreligionerna i samma utsträckning som i kristendomen? Folk från många olika kulturer lever ju faktiskt i Sverige. Jo, men det är en fråga om tid. En elev har idag cirka 200 religionslektioner totalt under sin skoltid. Under denna begränsade tid är det mycket som ska hinnas med. Om alla religioner skulle få samma utrymme som kristendomen skulle det ta väldigt mycket mer tid. Tänk bara på undervisningen om varför vi firar jul. Det skulle inte fungera att lägga samma tid på exempelvis hinduismens eller buddhismens traditioner. Vi måste helt enkelt prioritera.

Men jag tror inte att dessa prioriteringar har några förlorare utan är något som gynnar alla elever. Jag är helt säker på att elever med rötter i andra kulturer vinner på att skolan fokuserar på varför vårt land och vår kultur fungerar på ett visst sätt. Dels därför att de i mindre utsträckning än andra kan få den kunskapen hemma. Men också för att det är lättare för oss som bor i Sverige att acceptera och känna oss trygga med andra kulturer om vi har kunskap om vår egen.

Kristendomen har under tusen år varit med och format vårt land och vår kultur, varför skulle vi förneka det 2010?

Sverige är på väg ut ur krisen

2010-11-14T18:55:00.000+01:00

Nu finns tydliga tecken på att arbetsmarknaden är på väg att stabiliseras. Antalet sysselsatta stiger kraftigt och arbetslösheten pressas steg för steg tillbaka. Jag tänker inte ge mig förrän alla som kan arbeta också kan få ett jobb.

I budgeten för 2011 satsar regeringen 13 miljarder kronor i åtgärder för ökad sysselsättning och minskat utanförskap, bättre företagsklimat, ökade kunskaper, utvecklad välfärd och förbättrad miljö. Alliansregeringen vill förstärka förutsättningar för att jobben ska bli fler, bygga broar tillbaka till arbetsmarknaden och utveckla matchningen på arbetsmarknaden. 140 000 jobb skapas.

Från och med nästa år får Arbetsförmedlingen extra resurser. Det innebär att de kan ha fler arbetsförmedlare som tar emot arbetssökande. Fler coacher kommer dessutom att kunna stötta människor tillbaka till arbete samt underlätta under den första tiden på den nya arbetsplatsen.

Unga som inte har klarat sina studier har svårt att hävda sig på dagens arbetsmarknad. Regeringen gör därför en folkhögskolesatsning för arbetslösa ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- och gymnasieskolan. Dessutom höjs studiemedlet. På så sätt motiveras dessa unga att avsluta sina studier.

För att unga ska få lättare att komma in på arbetsmarknaden införs en särskild lärlingsprovanställning och Jobbgarantin för unga förbättras. Dessutom blir den halverade arbetsgivaravgiften för unga under 26 år kvar. För arbetsgivare som anställer en långtidsarbetslös finns Nystartsjobben. Det särskilda anställningsstödet förstärks för personer med funktionsnedsättningar bl.a. som står långt ifrån arbetsmarkanden.

Arbetsförmedlingen får ansvaret för att påskynda invandrares etablering på arbetsmarknaden och Instegsjobben förstärks för att nyanlända invandrare lättare ska få jobb. Jobb kombineras med studier i svenska.

Med höstbudgeten tas flera viktiga steg framåt inom arbetsmarknadspolitiken. Därtill genomförs betydelsefulla förbättringar för företagarna – för det är i småföretagen som många av de nya jobben skapas.

Med Alliansen blir dessutom RUT och ROT avdragen kvar vilket innebär att tusentals jobb är säkrade.

När ekonomin tillåter kommer ytterligare satsningar som skapar jobb att genomföras. Bl.a. halveras momsen på restaurang- och cateringtjänster och jobbskatteavdraget höjs. Alliansen tar fortsatt ansvar för Sverige, från kris till full sysselsättning.

Nya utskott Nya utmaningar

2010-10-26T18:09:00.002+02:00

Nu är det klart vilka utskott jag kommer att arbeta i under mandatperioden.Ordinarie ledamot i Arbetsmarknadsutskottet och suppleant i Socialförsäkringsutskottet.Det känns mycket spännande, säkert blir det mycket debatt i båda dessa utskott och i kammaren eftersom detta är politikområden där regeringen gjort och gör de största förändringarna och reformerna.
Rent allmänt kan man säga om utskottens roll ,att riksdagen har vad som kallas beredningstvång,det vill säga att alla beslut som fattas i riksdagen ska ha beretts i ett utskott eller annat organ först.Det innebär att alla förslag från regeringen ,propositioner,ska beredas i det utskottet som hanterar just den frågan.Propositionerna brukar ta mycket av utskottens tid,men mycket tid går också åt till bereda motioner från riksdagens ledamöter.

Arbetsmarknadsutskottet bereder ärenden om bland annat arbetsmarknad och regionalpolitik,arbetsrätt,arbetstid,arbetsmiljö,statlig personalpolitik,jämställdhet mellan kvinnor och män.

Socialförsäkringsutskottet bereder ärenden om allmän försäkring,arbetsskadeförsäkring,stöd åt barnfamiljer,integrationsfrågor mm.

Mycket spännande utskottsarbete väntar ,om detta får jag återkomma.

Budgeten gynnar Blekinge

2010-10-16T16:35:00.001+02:00

Den budget som alliansregeringen nu lagt fram indikerar styrka. Sverige står på en gedigen grund och kan agera offensivt när andra länder tvingas genomföra skattehöjningar och nedskärningar. Ordning och reda i statens finanser lönar sig. För Blekinges del kan vi dra en lättnadens suck. Det blir inget avskaffat rutavdrag eller skattehöjningar för vanliga löntagare. Satsningarna på försvarsområdet kvarstår. Vi kan nu utveckla den ansvarsfulla och stabila politik som fungerat som ledstjärna sedan valet 2006. Det finns flera områden där Blekinge nu direkt eller indirekt gynnas.

Försvarspolitiken riskerade att tuggas sönder av de bidragstörstande vänsterpartierna. Något som skulle slagit hårt mot Blekinge. Med alliansen blir inriktningen en annan. Den nya insatsorganisationen stärks. Det arbete som initierats med effektivisering inom materielförsörjningen samt omfördelningar till förbandsverksamheten ligger fast, vilket innebär att den samlade försvarsförmågan stärks.

Arbetslinjen är själva kärnan i politiken. Alliansens politik för fler i arbete är den absolut bästa garanten för att stärka den enskildes frihet och vår gemensamma välfärd. En låginkomsttagare i länet har fått ungefär en månadslön extra i form av skattelättnader. Vi fortsätter på den inslagna vägen. Om ekonomin tillåter genomförs ett femte jobbskatteavdrag. Just nu ser det bra ut. Tillväxten är stark och underskottet lågt. Sverige är bäst i klassen.

Välfärden är intimt kopplat till hur vi lyckas med arbetslinjen. I budgeten sker en extra satsning till kommuner och landsting. Blekinge kommer att få sin bit av kakan vilket är ett välkommet tillskott. Vi är tydliga med att välfärdens kärna går före bidragsexperiment och skattehöjningar för vanliga löntagare.

Forskning, innovation och utbildning är själva ryggraden i ett starkt Sverige. Det genomförs flera breda satsningar, inte minst på lärlingsområdet. Regeringen är även tydlig med att landets högskolor har en viktig uppgift i att se till att forskningsresultat omsätts konkret. Här ligger vi i Blekinge mycket bra till. BTH Innovation som skall stärka högskolans position inom innovationsområdet ligger helt i linje med regeringens ambitioner. Resurserna till forskning år 2012 kommer att ha ökat med 5 miljarder sedan 2008.

Östersjön spelar med tanke på vårt havsnära läge en nyckelroll. Det är viktigt att vi har en regering som ser behovet av en kraftfull politik inom miljöområdet. Under den förra mandatperioden landsattes breda satsningar på havsmiljön. Runt om i landet pågår eller har initierats cirka 600 projekt för renare sjöar och hav. Nu går vi vidare. Satsningen med arbetet för en bättre miljö fortsätter med en miljardsatsning i ryggen under mandatperioden.

Sammantaget har Sverige nu ett utmärkt läge att bygga vidare på. Tillväxtprognoserna ser allt ljusare ut. Samtidigt är det på sin plats att hissa en varningsflagg. Även om vi nu ser delar av solen, innebär det inte att himmeln är fri från moln. Vi måste vara försiktiga och endast genomföra förslag i den takt som det ges utrymme för i de offentliga finanserna. Ansvar och ordning o reda i statens finanser ger grunden. Visioner och framtidstro visar vägen framåt. Sverige har nu inlett en resa som vi skall vara stolta över.

Hej blogg

2010-10-16T16:29:00.002+02:00

Riksdagens högtidliga öppnande är av tradition en alldeles speciell dag med bland annat gudstjänst i Storkyrkan. Efter öppningsceremonin i riksdagens plenisal blev det mottagning i riksdagshuset. På bilden ses min kollega Katarina Brännström från Kronoberg och jag i samspråk med förre partiledaren Ulf Adelsohn.

2010-09-05T19:04:00.004+02:00

M)orgonpatrullen ute för att dela ut frukostpåsar till buss och tågresenärer.

Nina Edlund Gustav Nilsson Bengt Johansson

S legitimerar kommunismen som idé.

2010-09-05T19:04:00.001+02:00

Det finns fortfarande kommunistiska åsikter kvar i Vänsterpartiet t o m i Sveriges Riksdag, även om en del av Vänsterpartiets representanter har slutat att kalla sig kommunister. Det är m a o endast läpparnas bekännelse, de kommunistiska ränderna går inte ur.
Om olyckan är framme kan dessa företrädare t o m hamna i regeringen, eftersom Vänsterpartiet ingår i den röd-gröna Vänsterkartellens eventuella regeringsunderlag. Lars Ohly har 2005 slutat att kalla sig kommunist, men han har inte gett något bestående intryck av att ha lämnat de kommunistiska idéerna bakom sig. Det finns fortfarande i minnet hans ogenerade fjäsk för såväl Fidel Castro som för den gamla DDR-regimen.

Socialdemokraterna tar ett stort ansvar genom att ta med Vänsterpartiet i sitt eventuella regeringsunderlag. Följande frågor är berättigade att ställa: Vilken påverkan tillåts kommunismen få på den framtida samhällsutvecklingen? Är Socialdemokraterna medvetna om och är de beredda att ta ansvaret för att deras nära samarbete med Vänsterpartiet i hög grad även hjälper till att legitimera kommunismen som idé? Dessa frågor är aktuella för socialdemokrater på ledande nivå, även i kommuner och landsting. Det är anmärkningsvärt att Socialdemokraterna samarbetar med ett parti som hyllar en ideologi som för alltid borde förpassas till historiens skräphög.

Tage Erlander, Olof Palme och Göran Persson tre f d socialdemokratiska statsministrar, gav aldrig kommunisterna stora famnen. Nu är det nya tider. Sahlin ser inte kommunisterna som ett spöke. Hon vill till varje pris komma till makten och då spelar det mindre roll vilka partier hon lierar sig med. Hur kan Mona Sahlin t ex legitimera Vänsterpartiets medverkan i en regering som ansvarar för utrikes- och säkerhetspolitik?

Lars Ohly har vid något tillfälle uttryckt att han gärna vill bli finansminister. Trots att det låter befängt finns risken där. Ju större stöd för Vänsterpartiet i årets riksdagsval, desto större risk. Vem längtar efter en finansminister som vill ha en statlig ekonomi utan reglerat utgiftstak? Förhoppningsvis ingen! Vänsterpartiet har som uttalat mål att avskaffa marknadsekonomin och det privata ägandet. S borde hålla sig för goda för att vilja regera tillsammans med ett sådant parti

Var Thomas Östros i rätt land?

2010-08-18T23:08:00.000+02:00

Thomas Östros har gästat Karlskrona och gav där en dyster bild av Sverige. Unga arbetslösa får ingen utbildning. Sjuka tvingas arbeta. Pensionärerna får det allt sämre. Samma dag skriver den ansedda amerikanska tidskriften Newsweek, som rangordnat 100 länder när det gäller utbildning, hälsa, livskvalitet, ekonomi och politik. Bara Finland och Schweiz totalt sett är bättre än Sverige som kommer på tredje plats Thomas Östros svartmålar Sverige och verkar handla i desperation, samtidigt som alltfler internationella bedömare hyllar Alliansregeringens politik.

Arvid och jag

2010-08-15T16:17:00.002+02:00

Efter några dagars ledighet drar nu valarbetet igång på allvar. Under veckan blir det samtalskampanj och företagsbesök. Enligt opinionsmätningar tenderar valet att bli mycket jämnt. Därför är alla insatser viktiga, alla kan vi göra något, för att bidra till valseger. På bilden är jag tillsammans med mitt yngsta barnbarn Arvid, nu är vi redo för att ut och kampanja!

Gotland

2010-07-14T15:04:00.004+02:00

Almedalsveckan bjöd på många spännande sammankomster, partiledartal och vackert väder. Statsminister Fredrik Reinfeldt talade första dagen om föregångslandet Sverige inför storpublik. Här besöker jag gotlandsmoderaternas stuga och blir bjuden på kaffe.Vi fick ett intressant samtal om våra län och om politik förstås.

Sommaravslutning i riksdagen

2010-06-30T22:26:00.000+02:00

Göran Lennmarker Per Westerberg jag och Carl Bildt

2010-06-17T21:31:00.000+02:00

Puuh.. Tillbaka på arbetsrummet efter votering i kammaren.

Riksdagen sa med knapp majoritet (bara två röster)ja i den historiska omröstningen om att nya kärnkraftverk får byggas.Den så kallade avvecklingslagen upphävs.
Förbudet mot att uppföra nya kärnkraftsreaktorer tas bort och det skapas förutsättningar för ett generationsskifte i det svenska kärnkraftsbeståndet.Beslutet är bra för Sverige och bra för Blekinge. Företag och konsumenter måste kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning även i framtiden.En energiförsörjning som bygger på tre ben kärnkraft,vattenkraft och förnyelsebart,(bioenergi,vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion).
Kärnkraften är ett av de mest kostnadseffektiva och minst koldioxidbelastande alternativen,vilket är viktigt med tanke på klimatfrågan.
Vänsterkartellen S V MP:s alternativ om avveckling av kärnkraften är ett orealistiskt alternativ som hotar basindustrin och därmed jobben.

Lika vård läka bäst

2010-06-16T22:05:00.000+02:00

Sjukskrivningarna har minskat i Sverige. Men fortfarande är kvinnor mer sjuka än män. Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt detta och funnit att det skiljer stort i hur man behandlar patienterna – helt beroende på om de är män eller kvinnor. Sjukvården visar helt enkelt olika förväntningar inför den patient man möter.

Män och kvinnor får exempelvis inte medicinering i samma utsträcking, inte heller behandling och rehabilitering på samma sätt. Man missar ofta depressioner hos män och samtidigt får kvinnor mer sällan än män frågor om alkoholmissbruk. Så här ska det självfallet inte vara. Kvinnor och män ska behandlas likvärdigt av sjukvården. Jämställd vård kan innebära lika, men också olika vård för kvinnor och män. I vissa fall är de medicinska behoven samma för kvinnor och män men sjukvården ger olika vård. I andra fall kan det vara rätt att ge kvinnor annan vård än männen. I dessa fall ger sjukvården ofta ändå samma vård oavsett kön.

Det är en sjukvårdskultur och sätt att bemöta män och kvinnor som måste ändras. Kvinnor blir oftare feldiagnostiserade och felopererade än män. Kvinnor får vänta längre på tid för besök hos läkare och för behandling än vad män behöver. Kvinnor är sjukare när de väl får vård än män. Kvinnor har sämre tillgång till vård än män. Det är inte ovanligt att män får nyare och dyrare mediciner och kvinnor får den äldre sorten.

I Socialstyrelsens sammanställning av vårdrelaterade infektioner framkom däremot att vårdinfektioner oftare drabbar män än kvinnor. Att det finns så många skillnader mellan kvinnor och män i vården beror oftast inte på medvetna val. Det är därför det är viktigt att synliggöra skillnaderna och medvetandegöra såväl patienter som medarbetare i vården om detta. Vi moderater kan aldrig acceptera att kvinnor och män inte får likvärdig vård. Kunskapen om skillnaderna måste spridas, inte minst inom vården och på vårdutbildningarna.

Ett modernt jordbruk

2010-06-08T15:42:00.000+02:00

Svenskt jordbruk är en viktig näring för Sverige. Sveriges bönder producerar mat med hög kvalitet och är betydelsefulla i arbetet med att förbättra miljön.

Det pågår en massa olika forskningsprojekt inom stärkelse- och sockerindustrin som om de lyckas kan vara av betydelse för jordbruket. Det finns ett litet problem för svenskt jordbruk som regeringen måste fortsätta att arbeta med och det är det svenska regelverket för jordbruket. Blekinges bönder måste ha samma regler som övriga bönder i Europa Det ska vara konkurrens på samma villkor om köttet eller spannmålen kommer från Sverige eller något annat EU land.
Alliansregeringen har i landsbygdsprogrammet för 2007 - 2013 satsat 35 miljarder kronor för att förbättra konkurrenskraften, utveckla landsbygdsföretagandet och ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket. Detta arbete måste fortsätta och utvecklas.Jordbruket och miljön Blekinges bönder håller landskapet öppet med hjälp av djur som betar ängs- och hagmarker i länet . Det finns inga byråkrater som kan göra detta jobb med olika insatser från samhället, detta kan endast sker med hjälp av bönderna.
Jordbruket har genom projektet Greppa näringen aktivt deltagit i att minska övergödningen, detta måste utvecklas ytterligare i samverkan med Sveriges bönder. I Blekinge vill vi utveckla den småskaliga livsmedelsproduktionen vilket ger möjlighet för företagen inom jordbruks- och livsmedelssektorn att växa. Detta leder också till mer närproducerad livsmedel.
Satsningar från alliansregeringen 160 miljoner kr fram till 2013 ska avsättas för satsningen ”Sverige – det nya matlandet”. Detta för att fler organisationer och företag som vill hjälpa till med att uppnå visionen ska kunna söka medel. Detta ger stimulans till export av svenska varor samt extra stöd för småskalig produktion, ekologiskt odlat eller närproducerad mat. Vi arbetar också för att tullar och hinder ska tas bort så att svensk mat kan säljas över hela världen.

Det ska vara lätt att vara anhörig- det är tillräckligt svårt ändå!

2010-06-08T09:08:00.000+02:00

Anhöriga är livsviktiga. Utan anhöriga skulle den offentliga vården kollapsa.
Idag hjälper nästan var fjärde vuxen person regelbundet en äldre eller sjuk anhörig i eller utanför det egna hushållet. De anhöriga står för ungefär 70 procent av den totala hjälpvolymen för personer över 75 år. Hjälpen utförs oftast av makan och kan bestå av socialt stöd, tillsyn eller hushållssysslor, men handlar ofta också om personlig hygien, matning och sjukvård.
Det är ofta både glädjande och meningsfyllt att ta hand om en anhörig men det kan också vara förknippat med oro, tung arbetsbelastning och försämrad ekonomi. Känslan av att inte räcka till och utmattningssymtom är vanliga.

Det är ofta ett självklart val att ta hand om sin sjukliga make eller maka, men faktum är att det inte finns någon sådan skyldighet. Det är kommunen som har ansvaret för att de som bor där får den hjälp de behöver. Den insats som den anhörige gör är en ren besparing för kommunen. Och det är inga småsummor vi talar om. Bara de insatser som utförs av anhöriga till dementa beräknas spara 40 miljarder om året för kommuner och landsting.

Anhörigstödet varierar mycket över landet. Ofta tas den anhöriga för given. Jag har träffat många kvinnor som nästan gått på knäna och behövt avlösning men nekats stöd eftersom lagen säger att det är den sjuke, kanske även lätt demente maken, som ska söka stöd. Han förstår inte hennes situation, men det är hon som går under utan hjälp. Det är inte acceptabelt. De anhörigas insatser är ovärderliga. Jag och Moderaterna vill därför arbeta för följande förändringar i anhörigstödet:

Kommunerna ska sluta ta anhörigas insatser för givna och istället fråga efter vilket stöd de behöver. Det är den anhörige och inte den äldre eller sjuke som ska avgöra vilket anhörigstöd och avlastning som behövs.

Anhörigstödet ska vara lika över landet. Kommunerna ska ta fram en individuell stödplan och egen kontaktperson för varje anhörigvårdare. Stödet måste anpassas till varje situation och utgå från den anhöriges behov.

Anhörigstödet ska mätas jämföras och utvärderas. Det bör ingå i Socialstyrelsens eller SKL:s kvalitetsmätningar.

Inför en pensionsgrundande närståendepenning. Man ska inte behöva lida ekonomiskt för att man ger sina nära en god omvårdnad. Eftersom det ofta handlar om kvinnor är det också en viktig jämställdhetsfråga.

Inför VAF - ersättning för vård av sjuk förälder. På samma sätt som föräldrar kan stanna hemma med ersättning för vård av sjukt barn, bör man kunna få ersättning för att följa en sjuk förälder till sjukhuset.

Med en åldrande befolkning och en växande arbetsbörda för anhöriga är det viktigt att vi utformar ett anhörigstöd så att det blir hållbart i längden, både för individ och samhälle. Misslyckas vi med det riskerar vi de anhörigas hälsa, och när de inte orkar längre faller ansvaret för de äldre tillbaka på samhället. Det är hög tid att uppvärdera de anhörigas insatser i samhället och ge dem det stöd de behöver!

Moderata socialkommittén hos kvinnliga vårdföretagare på ABC Logopedtjänst

2010-06-01T17:39:00.000+02:00

Med vårdvalet har köerna för barn med läs- och skrivsvårigheter kortats från 2 år till 3 veckor, berättade de 3 logopederna för de moderata riksdagsledamöterna.
- Nu kommer vår kunskap och kreativitet barnen till godo, tidigare hindrade administration och avtalen med landstinget detta. Nu ligger fokus på barnen och på kvalitet. Det märks att det betalar sig när man gör ett bra jobb, säger logopederna på ABC Logopedtjänst.
Logopederna Anna, Ann-Charlotte och Anna-Karin arbetar med barn och ungdomar som har dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Sedan vårdvalet infördes i Stockholm har köerna för dessa barn minskat från 2 år till 3 veckor. Det är inte minst viktigt då 2 år är väldigt lång tid i en ung människas liv. Numera får barnen insatser som hjälper dem på ett tidigt stadium. Även administrationen har förbättrats då mindre tid läggs på onödiga och långa möten: - Det är friare och enklare att styra arbetet i en mindre verksamhet, berättar logopedtjejerna.
Logopederna på ABC Logopedtjänst menar att behovet för logopedtjänster kommer att öka i framtiden. Ungefär 5 % av alla barn har läs- och skrivsvårigheter, och det är avgörande med ett gott samarbete mellan logopeder, skola och föräldrar. När nu väntetiderna har kortats spelar kvaliteten en större roll när logopederna ska konkurrera om remisserna, något som tjejerna ser som positivt.

- Det var ett mycket intressant och inspirerande besök. Effekterna av vårdvalet är enorma på detta område, vilket är väldigt positivt. Kvaliteten ökar, köerna minskar och nya tjänster och idéer genereras – det gynnar patienterna och det är just det som vårdvalet handlar om.

2010-06-01T16:21:00.000+02:00

Nej till ökad skatt på åkerier

Blekinge är ett län där man är beroende av många olika transportslag. När det gäller skogsnäringen så körs de flesta transporter med lastbil och varje lastbil som transporterar skogsråvara kör ofta runt 20 000 mil på ett år. Den drar ca. 6 liter milen vilket gör att den höjda koldioxidskatten på ca. 50 öre litern ger en ökad milkostnad på 3 kr. Till detta skall läggas en kilometerskatt på 14 kr per mil. Således ökar kostnaden med 17 kronor per mil eller 340 000 kronor för en lastbil per år.

Detta blir en tung ekonomisk börda för Blekinges företagande, och i synnerhet för skogsägarna och anställda inom skogsindustrin. Så nog är vänsterkartellens jobbstoppspolitik effektiv. Vi moderater lovar tillsammans med övriga i Alliansen att kilometerskatten INTE skall införas. Människor i Blekinge behöver en politik som ger jobb – inte det motsatta.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot
Ulf Berg(M) Riksdagsledamot

2010-05-28T08:20:00.000+02:00

Riksdagens Skogsindustrigrupp har vid en trevlig sammankomst informerat oss om EU:s nya grönbok och om aktuella skogsfrågor.Sveriges inställning är att detta i stort är en nationell fråga.Svårt att se likheter mellan exempelvis skogsbruk i Portugal och Norrland.Vi fick också en genomgång av branschens ekonomi.Avslutningsvis hade vi en diskussion om olika valfrågor. Något som oroar är vänsterkartellens skattehöjningar, exempelvis kilometerskatten

2010-05-19T18:25:00.000+02:00

Gökotta hos moderaterna i Mörrum
Söndagen de 16:e maj var jag på gökotta hos Elsa och Elis Eliasson i Mörrum.Som vanligt var humöret på topp hos värdparet.Det lite kyliga vädret tänkte vi inte så mycket på,det värmde att vara hos moderatvänner.Goda smörgåsar,heta drycker,bra vitsar och dragspelsmusik.Själv berättade jag om vad Alliansregeringen åstadkommit och det är inte lite! Nu gäller det också att vi marknadsför detta fram till valdagen.För egen del börjar det bli en fin tradition att komma till mörrumsmoderaterna och familjen Eliasson.När vi skildes åt var vi överens om att nästa år ska vi också fira att Alliansregeringen fått förnyat förtroende och fortsätter sitt reformarbete.

2010-05-12T16:47:00.000+02:00

Att vara riksdagsledamot är ett omväxlande och spännande uppdrag.I förra veckan måndagen den 3:e maj hade vi i blekingealliansen kampanjdag i Sölvesborg. Vi delade ut flygblad och samtalade med människor på "stan". Det kändes skönt att vara igång igen med att "torgföra" vårt budskap, efter att ha tagit del av vänsterkartellens ofinasierade löfteskarusell 1:a maj.

I lördags 8 :e maj var jag inbjuden att tala när Östra Blekinge Hembygdsförening hade en träff i Flakulla nära Sälleryd.Mycket som gällde hembygdsfrågor ,samtal om vad som hänt i byarna förr i tiden.Samtal om intressanta personligheter ,som genom åren levt och verkat i dessa trakter.Även om vädrets makter inte var på vår sida,hade vi tillsammans en trevlig och lärorik dag.Att få vara med vid den här typen av sammankomster känns stimulerande,man får också med sig synpunkter som är värdefulla i det politiska arbetet.

2010-04-08T19:45:00.000+02:00

Tillbaka i Stockholm efter en avkopplande påskhelg.Att få träffa sina barn och barnbarn är alltid höjdpunkter.Jag har tre barnbarn,två i Malmö ,Vitus och Dante samt Arvid i Ronneby.Mina döttrar heter Sophie och Sarah.Vi fick i helgen många fina timmar tillsammans.
Efter introduktion i konsten att blogga av min gode vän Magnus Gärdebring I Karlshamn, ska ja nu försöka att återkommande skriva några rader om stort och smått,både politik och händelser i övrigt.
I påskveckan besökte jag bland annat Jeppe Johnsson,vi gjorde tillsammans med Margareta Pålsson riksdagsledamot från Skåne arbetsplatsbesök på TCL(Tekniskt lärcentrum) i Sölvesborg och Skogslyktans förskola ett personalkooperativ som fått jobba hårt mot den sittande S-majoriteten för att få starta.Nu är man dock igång och bedriver en imponerande verksamhet. Arbetsplatsbesök är viktiga att göra för oss politiker,min målsättning är att försöka hinna med minst ett i veckan.
Veckan i riksdagen har varit olika möten bland annat skattekommitten,vi har också voterat och veckan avslutas med mitt första sammanträde i Statens medicinsk-etiska råd där jag nu ingår som rådgivare till regeringen.
"Väderrapporten "lovar fint vårväder till helgen,dags för trädgårdsarbete och skogspromenader hemma i Sillesås.

Mina motioner i riksdagen

2010-04-01T12:40:00.001+02:00

Här är mina senaste riksdagsmotioner:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1119&iid=0568055205114

Nu börjar jag blogga!

2010-04-01T11:32:00.000+02:00

Nu börjar jag blogga. Sitter just nu hos Magnus Gärdebring på hans kontor i Karlshamn och får nyttiga instruktioner i konsten att blogga. Det här känns nytt och spännande för mig.
OBS! det är inget aprilskämt!